7 år sedan
I en tid när konflikter och andelen människor som lever i extrem fattigdom i sviktande stater ökar, behövs ett effektivt utvecklingssamarbete med lokalt ägarskap, och svensk forskningskompetens inom global hälsa måste värnas och prioriteras. Det var några av slutsatserna från Global Utmanings och Karolinska Institutets seminarium den 30 november. Där lanserades även rapporten Kvinnors och flickors hälsa i sviktande stater – vägen till utveckling.
Seminariet inleddes av Ulrika Modéer, statssekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin, som talade om regeringens prioriteringar inom biståndet och hälsoforskningens betydelse för Agenda 2030. Modéer lyfte även vikten av de prioriteringsförslag som presenteras i tankesmedjans nya rapport, Kvinnors och flickors hälsa i sviktande stater –vägen till utveckling.
– ”Kvinnor och flickor i sviktande stater” lyfter fram två av regeringens huvudprioriteringar. Vi är en feministisk regering och inom ramen för utvecklingssamarbetet har vi sett behovet av att bli bättre på bistånd i sköra och sviktande stater. Vi lever i en tid av ökade krig och konflikter och fortsätter det så här, kommer två tredjedelar av världens fattigaste att bo i konfliktdrabbade miljöer. Biståndet bör bygga på evidensbaserad kunskap och att stödja forskning innebär stöd till att bredda kunskapen, samhällsdebatten och den demokratiska utvecklingen, sade Ulrika Modéer.
Hållbara hälsosystem
Dr Khalif Bile Mohamud, styrelseledamot i Somali-Swedish Researchers Association (tidigare WHO-chef i Pakistan, Iran och Afghanistan) presenterade återuppbyggandet av ett svensk-somaliskt forskningssamarbete efter 26 år av inbördeskrig i Somalia. Mohamud redogjorde för tidigare lärdomar från kooperativa och kapacitetsbyggande insatser på universitet i Somalia samt hälsoforskningens roll i konfliktdrabbade områden. Han poängterade att lokal och kontextuell forskning, samt förtroende och kapacitetsbyggande i konfliktdrabbade länder, behövs för ett hållbart hälsosystem.
Utvecklingssamarbete och hälsoforskning över tid
Den stora omvärldsförändringen som påverkat biståndet är en ekonomiska utvecklingen, där många låginkomstländer lyfts till lägre medelinkomstländer, samt lägre till övre medelinkomstländer. Konsekvensen av det är den epidemiologiska transitionen, från infektionssjukdomar till icke-smittsamma sjukdomar. Däremot har antalet sviktande stater och fattigdom i de länderna ökat över tid. Om det talade Anders Molin, tidigare policyspecialist i global hälsa på Sida, om i första panelen, där även Vinod Diwan, professor i epidemiologi, Karolinska Institutet och Maria Teresa Bejarano, senior forskningsrådgivare på Sida deltog. De lyfte särskilt vikten av den svenska hälsoforskningens stöd till kapacitetsbyggande i låginkomstländer, samt att vi måste värdesätta forskningen och dess resultat som kan ta lång tid, exempelvis framtagandet av koleravaccinet.
Framtida prioriteringar och trender
Mikaela Hildebrand, sexualpolitisk sakkunnig på RFSU, Tobias Alfvén, forskare i global hälsa på Karolinska institutet, och Edna Soomre, programansvarig för hälsa på Spidercenter, talade i andra panelen om framtida investeringar och samarbeten för global hälsa.
– Vi måste skapa bättre nätverk mellan forskare och andra aktörer inom biståndet. Vi behöver samarbeta med varandra för att bättre utveckla kopplingen mellan forskning och politik, sade Mikaela Hildebrand.
Tobias Alfvén poängterade att målen i Agenda 2030 behandlar hälsofrågor på ett integrerat sätt. De globala målen hänger ihop, inte minst med hälsofrågor.
– Vätskeersättning har räddat flest barn i världen under 1900-talet efter pencillinet. Och det tack vare global hälsoforskning, menade Tobias Alfvén.
– Vi behöver en koherens på vad vi satsar på som bör diskuteras politiskt och redskapen som används, däribland informations- och kommunikationsteknik och digitalisering bör användas med ändamålet att underlätta och tillföra bättre hälsa för de mest sårbara, menade Edna Soomre från Spidercenter.
Här kan du ladda ned rapporten ”Kvinnors och flickors hälsa i sviktande stater – vägen till utveckling”
Sanaz Habibi
