Vilka frågor präglar samtiden? Hur påverkar det framtiden? Under ledning av Birgitta Englin, senior rådgivare på tankesmedjan, och med hjälp av en rad framstående experter, undersöker vi lösningar på globala och komplexa samhällsfrågor.

Vid varje tillfälle bjuder vi in ledande forskare, politiker, akademiker och opinionsbildare för att ge oss den större bilden av ett samhällsfenomen eller utveckling och se lösningsorienterat på olika ämnen. Samtalsserien inleddes med Forum Debatt på Kulturhuset 2015.

Fri entré och öppet för alla!

Varmt välkommen! 

Kontakt: Joel Ahlgren, projektledare Global Utmaning
joel.ahlgren@globalutmaning.c3177.cloudnet.cloud
+46 (0)727 44 44 52

Tidigare evenemang:

11 november

Konsumtionsklimat och Klimatkonsumtion: Hur skapar vi en rättvis konsumtion?

Idag är produkter, kläder och mat från världens alla hörn är tillgänglig för oss. Detta är bekvämt, men ställer också stora krav på oss som konsumenter. Den livsstil som följer med en globaliserad handel är utmanande för såväl klimat som för den globala rättvisan.

Det tredje och sista samtalet i serien Konsumtionsklimat och Klimatkonsumtion diskuterades hur klimaträttvisa och konsumtion hänger ihop. Hur kan vi konsumera lokalt så att det blir globalt hållbart?

Medverkande:
Eva Alfredsson, forskare vid KTH och analytiker på Tillväxtanalys
Nina Wormbs,  universitetslektor i teknikhistoria vid KTH
Emma Hult, riksdagsledamot, Miljöpartiet
Mathias Tegnér, riksdagsledamot, Socialdemokraterna
Ida Alterå, förbundsordförande, Centerpartiets Ungdomsförbund
Alexandra Davidsson, generalsekreterare, Medveten Konsumtion
Tove Ahlström, vd, Global Utmaning

Läs mer om serien Konsumtionsklimat och Klimatkonsumtion

17 oktober

Konsumtionsklimat och Klimatkonsumtion: Vad är en hållbar E-handel?

Det är lätt att glömma att alla produkter som vi köper lämnar ett avtryck på vår planet. I Sverige förbrukar vi idag resurser som om vi hade mer än 4 planeter. De senaste åren har vi minskat våra utsläpp av växthusgaser inom Sveriges gränser. Men utsläpp som är kopplade till svensk konsumtion av mat, elektronik, kläder och möbler har istället ökat kraftigt. De senaste 20 åren har den svenska konsumtionen bidragit med en ökning av utsläpp med 50 procent i de länder som vi importerar ifrån. Handeln över nätet står inför en explosionsartad ökning, bara Postnord räknar med att så mycket som 2 000 000 paket per dag kommer skickas år 2020. Hur påverkar den ökande e-handeln konsumtionsmönstren och hur säkerställer vi att handeln över nätet är hållbar?

I det andra samtalet tillsammans med Kulturhuset Stadsteatern och föreningen Medveten Konsumtion i seminarieserien Konsumtionsklimat och Klimatkonsumtion diskuterades den ökad e-handelns utmaningar och möjligheter.

Medverkande:
Arne Andersson, E-handelsspecialist, Postnord
Ingrid Salomonsson, chef för kommersiella samarbeten, Blocket
Jonna Elofsson Bjesse, kommunikatör, Medveten Konsumtion

Läs mer om serien Konsumtionsklimat och Klimatkonsumtion

18 september

Konsumtionsklimat och Klimatkonsumtion: Mat och mode – Hur kan vi minska vår konsumtion?

Konsumtion är ett ord på mångas läppar idag. Trots att fler har kunskap om dess påverkan på klimatet så fortsätter vi köpa nya kläder och spendera massvis med pengar på fenomen som Black Friday. När det gäller matvaror är vi inte mycket bättre och idag slängs en tredjedel av all mat som produceras. Handel över nätet ökar dramatiskt för varje år som går. Idag handlar i snitt 68% av svenskarna varor över nätet varje månad. En av de största utmaningarna i omställningen till ett mer hållbart samhälle är att minska transporternas negativa miljöpåverkan. Det krävs kraftfulla och konkreta åtgärder i kombination med förändrade beteenden för att vi ska kunna konsumera hållbart. Men hur tar vi oss dit? Och på vems axlar ligger ansvaret?

I det första samtalet i serien Konsumtionsklimat och Klimatkonsumtion, samlades modeskapare, forskare och näringsliv på Kulturhuset Stadsteaterns scen Under Fontänen. Ämnet för kvällen var hållbar konsumtion av både mat och mode. Vad har vi för ansvar som konsumenter? Vad kan vi göra? Och vad gör vi faktiskt? Dessa frågor inledde ett samtal som kom att handla om matsvinn, återanvändning, begränsade utbud och mycket mer. Under Birgitta Englins ledning bjöds publiken in i diskussionen med deltagarna på scenen.

Medverkande:
Åsa Östlund, tillförordnad sektionschef för Hållbara textilfibrer på Rise och programchef för Mistra Future Fashion,
Mårten Thorslund, grundare, Matsvinnet
Susanne Beskow, textil konceptdesigner med fokus på cirkulär design
Jonna Elofsson Bjesse, kommunikationsansvarig, Medveten Konsumtion

Läs mer om serien Konsumtionsklimat och Klimatkonsumtion

6 juni 2019

Feministiskt perspektiv på planeten, pengarna och politiken

Forskning pekar på att ökad jämställdhet påskyndar samhällets utveckling, tillväxt och välstånd. Enligt en studie av konsultfirman McKinsey skulle världens BNP öka med 26 procent under de kommande tio åren om kvinnor deltog på samma sätt som män på arbetsmarknaden. Flera studier pekar på ett samband mellan diversifierade ledningsgrupper och högre lönsamhet. Men vilken tillväxt klarar planeten? Är det självklart att ett jämställt samhälle också blir ett fossilfritt och hållbart samhälle?

Dagens ledarskap kräver ett skifte för att möta morgondagens utmaningar. Vi har 10 år på oss att uppfylla FN:s globala mål för hållbar utveckling; bland dem finns ökad jämställdhet, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, hållbar produktion och konsumtion, och att bekämpa klimatförändringarna. Vi uppmärksammar Världsmiljödagen med ett samtal som har sin utgångspunkt i antologin Women Leaders – Empowering Future Generations som Global Utmaning lanserar under seminariet. Exemplar av boken kommer finnas att ta med sig hem gratis.

Medverkande:
Sofia Breitholtz, vd, Reach for Change
Jakob Lindahl, senior utredare, Jämställdhetsmyndigheten
Julia Reuszner, vd, Pepins
Anna Svahn, riskkapitalist, författare, grundare av bl.a. Economista, Cyg Cap
Catharina Ringborg, entreprenör, styrelseledamot i bl.a. Global Utmaning och Sustainable Energy Angels
Olivia Lemmel, student, Global Challenge Expo, Stockholms Handelshögskola
Ludwig Swanström, student, Global Challenge Expo, Stockholms Handelshögskola

7 maj 2019

Hur får vi ett Sverige som håller ihop? 

Stöd för landsbygdsföretagens utveckling är svagare i Sverige än i många andra jämförbara länder. När storstädernas andel av arbetsföra medborgare växer, dräneras istället landsbygden på arbetskraft.

I regionen Jämtland/Härjedalen med 130 000 invånare beräknas inför kommande år en god tillväxt där 10 000 anställda saknas i en rad branscher. Åldersstrukturen i länet visar dessutom att det inte kommer gå att ersätta dem som ska gå i pension. Vilket i sin tur påverkar välfärden och företagandet i regionen, eftersom allt färre ska försörja fler i framtiden.

Samtidigt bor i Stockholms län över 250 000 människor i områden som polisen definierat som utsatta. Fler än var tredje person av dem är under tjugosex år gammal. För utrikesfödda som bor i ett utsatt område är alltså risken att drabbas av arbetslöshet mycket hög samtidigt som stödet till företagsutveckling i de utsatta områdena är svagt.

Varför har Sverige hamnat på efterkälken i framväxten av ett modernt idéburet värdeskapande? Kan spelplanen förändras med en ekonomisk demokrati som präglas av en mångfald av ägarformer och som inte låter vinstmaximering för näringslivet och kostnadsminimering för offentlig sektor vara de enda måttstockarna? Kan roller och samverkan på arbetsmarknaden förändras till förmån för en stark utveckling mot social hållbarhet och minskade klyftor? Välkomna att utforska några idéer om ett Sverige som håller ihop.

Medverkande:
Azadeh Rojhan Gustafsson (s)
Niklas Wykman (m)
Sophie Nachemsson Ekwall, forskare Stockholms Handelshögskola
Petter Skogar, förbundsdirektör KFO
Robert Björngard, vd Hälsorum
Daniel Riddez, vd Magelungen

5 mars 2019

EU – Fix it or exit?

Berlinmurens fall 1989 blev en symbol för drömmen om ett enat och fredligt Europa; en dröm som verkade möjlig i och med EU:s utveckling. Men ekonomin gick i otakt och trettio år senare präglas den europeiska gemenskapen av en tilltagande nationalism. Brexit har blottat EU:s bristfälliga förankring hos medborgarna, och efter flyktingströmmarna 2015 har unionen splittrats ytterligare. Omvärldens respekt för EU:s konsensussökande politik har förändrats, vilket nyligen tog sig uttryck i president Trumps degradering av amerikanska EU-diplomater.

Samtidigt verkar rösterna som yrkar på EU-utträde att tystna: De gula västarna ställer upp i EU-parlamentsvalet och SD meddelade nyligen att de överger planerna på ett Swexit. Börjar euroskeptiska partier se värdet i att driva nationalistiska agendor i överstatliga organisationer? Vad händer med europasamarbetet när en allt större andel av dess parlamentariker motsätter sig EU:s roll och funktion? Vilka vinner och vilka förlorar på ett försvagat EU, och vilket EU är det som håller på att ta form i skuggan av Brexit? Kan vi fix it, eller ska vi exit?

Medverkande:
Allan Larsson, Fd. Finansminister och senior rådgivare, Global Utmaning
Noura Berrouba, Styrelseledamot i European Youth Parliament och Future Thinker, Global Utmaning
Gunilla Herolf, Senior forskare, Utrikespolitiska Institutet

7 februari 2019

Kina, klimatet och säkerhetspolitiken

Vad hände i världen medan vi väntade på en regering? Efter en lång period av nationellt fokus på regeringsbildningen kan vi börja utforska Sveriges relation till världen utanför våra gränser. Hur ska vi förstå och förhålla oss till utvecklingen i Kina – det land i världen som förändrats mer än något annat under de senaste femtio åren?

President Xi Jinping har satt vetenskap och innovation som ledstjärna för Kinas utveckling som gjort landet till världens näst största ekonomi och bidragit till en socio-ekonomisk tillväxt utan motstycke. Det ekonomiska undret har dock gått hand i hand med inskränkningar av mänskliga fri- och rättigheter och bidragit till ökade utsläpp och ohälsa. Kina släpper idag ut över en fjärdedel av världens samlade växthusgaser där svåra luftföroreningar och andra miljöproblem innebär allvarliga hälsorisker för dess medborgare.

Efter att Trump 2017 beslöt att lämna Parisavtalet välkomnade omvärlden ett ledarskap i Kina som tydligt deklarerade landets ambition att leda utvecklingen av förnybar energi och driva klimatfrågan både nationellt och internationellt. Så vilken roll spelar Kina för att vi ska klara 1,5° målet? Vilken betydelse har Kina för den geopolitiska balansen? I vilken riktning utvecklas det kinesiska samhället? Hur förhåller sig omvärlden till Kinas politiska utveckling? Hur förhåller sig Kina till omvärlden? Och vad kommer vår nya regering att behöva förhålla sig till?

Medverkande:
Karl Hallding, Forskare Stockholm Environment Institute, Senior rådgivare Global Utmaning
Börje Ljungren, Ambassadör, Författare, Senior rådgivare Global Utmaning
Karolina Eklöw, Forskarassistent, SIPRI Climate Change and Risk

7 november 2018

Hållbar framtid – har vi någon handbok för det?

Vi är många som känner att vi vill bidra till en hållbar värld – men hur kan vi gå tillväga?

Gäller det att prioritera och lägga allt fokus på klimatet? Å andra sidan, går det att strunta i att bekämpa fattigdomen om vi ska lyckas att motverka klimatförändringarna?

FN:s Agenda 2030 är global, men det är i våra lokalsamhällen och i vår vardag som den ska genomföras. Hur kan vi i Sverige klara att ställa om till hållbara, inkluderande välfärdssamhällen utan att planetens gränser överskrids och den globala ojämlikheten ökar?

Global Utmaning och Studiefrämjandet lanserar antologin Mot en hållbar framtid – Så genomför vi FN:s Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Antologin sprider kunskap om var vi står just nu inom en rad områden som klimat, ekonomi, stadsutveckling, hälsa och digitalisering, och belyser hur vi som individer och samhällsmedborgare kan bidra till genomförandet av Agenda 2030.

Medverkande:

Anna König Jerlmyr, finansborgarråd, kommunstyrelsens ordförande Stockholm Stad
Gustav Öhrn, förbundschef Studiefrämjandet
Rosaline Marbinah, ordförande Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU)
Kristian Skånberg, senior rådgivare Global Utmaning och Stockholm Environment Institute (SEI)
Josefin Wangel, forskare SLU, biträdande programchef Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Urban Futures
David Olsson, skribent, copywriter och medgrundare till We Don’t Have Time
Anna Kramers, forskare vid institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) på KTH
Alexander Crawford, senior rådgivare Global Utmaning

Se samtalet i efterhand

26 september 2018

Vem bryr sig om framtiden? 

Vem tar egentligen ansvar för framtiden? Finns det några vuxna i rummet – eller är det alldeles för få unga?

Förra året sa klimatforskaren Johan Rockström att vi har högst tre år på oss att vända utsläppskurvan och minska risken för allvarliga klimateffekter. Utsläppen har sedan dess fortsatt att öka och nu återstår mindre än två år för att kunna göra det som fordras. Fram till valdagen skolstrejkade 15 åriga Greta Thunberg för att få makthavare att reagera på att tiden för att lösa klimatutmaningen nu håller på att rinna ut. Har vi historiens mest handlingsförlamade makthavare? Eller kommer de att fokusera på klimatet över parti- och nationsgränser?

I efterdyningarna av ett riksdagsval med avgörande betydelse för klimatet är nu behovet av politiskt ansvarstagande stort. Besluten som fattas eller uteblir under det kommande året är avgörande för att minska risken för allvarliga klimateffekter. Hur säkerställer vi att dagens beslutfattare drar nytta och lär av ungas engagemang för framtiden?

Medverkande:

Greta Thunberg, 15 år klimat- och framtidsaktivist
Agnes Carlmark, 16 år Climate Reality Leader
Kibiriti Majuto Zero, Hour Movement via länk
Zeinab Ismail Adem, 20 år WWFSwedenYouth
Pär Holmgren, Meterolog och Naturskadespecialist
Tove Ahlström, Climate Reality Leader och Vd Global Utmaning
Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling vid KTH och styrelseledamot Global Utmaning
Rickard Nordin, Riksdagsledamot och energi- och klimatpolitisk talesperson Centerpartiet
Åsa Westlund, Riksdagsledamot Socialdemokraterna och ordförande i miljö- och jordbruksutskottet

Se samtalet i efterhand.

29 augusti 2018

Vad är väljarnas roll i demokratin – medskapande medborgare eller politikens konsumenter?

Enligt Novus väljarbarometer är sjukvården den viktigaste politiska frågan för oss väljare. Inte så konstigt när allt fler drabbas av diabetes, stressrelaterade sjukdomar och den psykiska ohälsan ökar bland unga. Trycket på sjukvården ser alltså inte ut att minska i framtiden. Men borde då inte folkhälsopolitik vara en minst lika viktig valfråga som sjukvård?

I Novusmätningen i augusti klev klimat och miljö politiken upp till fjärde från femte plats bland de viktigaste valfrågorna. Sommarens bränder har synliggjort vilka effekter klimatförändringarna skulle kunna ge även på våra breddgrader. Samtidigt fick vi uppleva värdet av ett fungerande europeiskt samarbete i konkret form av brandflyg och polska, danska och tyska brandmän som rullade in för att bekämpa våra svenska skogsbränder. Ändå är det bara 8 % av svenska väljare som tycker att just partiernas EU-politik är viktig att ha koll på inför valet.

Hur väl klarar en valrörelse att lägga ihop politikområdenas alla pusselbitar till en bild av hur hela politiken för framtiden hänger ihop?

I såväl det amerikanska presidentvalet som Brexit omröstningen föll demokratin och väljarna offer för skräddarsydd åsiktsstyrning och falska nyheter.

Vad kan vi som väljare göra för att stärka demokratin? Idag är vi både insatta och manipulerade medborgare, vi vill ha både valfläsk och visioner men hur ser vi på vår egen roll i demokratin?

Medverkande: 

Erika Tanos, antropolog och beteendevetare, grundare av Curiosity Shop,
Christian Landgren, CEO Iteam Sulotions, (TBC)
Maria Niemi, folkhälsovetenskapare KI ingår i ledningsgruppen för KI Centrum för Social Hållbarhet
Ahmed Abdirahman, näringspolitisk expert, grundare av Global Village och initiativtagare Järva veckan,
Karin Sundby, ordförande Klimatriksdagen
Ingmar Rentzhog, ordf Global Utmaning och CEO We don’t have time.
Johan Wirfält, journalist och chef Forum/Debatt på Kulturhuset Stadsteatern

Se samtalet i efterhand.

30 maj 2018

Vem har råd att bo i de hållbara städerna?

Ojämlikheten växer i Sverige. Både mellan innerstad och förort och mellan stad och landsbygd. Det gäller inte minst möjligheterna till en egen bostad. Regeringen vill genom sin politik stärka kommunernas förutsättningar att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer. Men för många invånare är redan nyproducerade hyresrätter och bostadsrätter för dyra. Betyder det att man måste bygga ohållbart för att fler ska ha råd att bo?

Statens insatser syftar till att minska segregation och öka den sociala sammanhållningen, samtidigt som de också ska bidra till att vi når de nationella klimat- och miljömålen. Men idag saknar 450 000 unga i Sverige en egen bostad, enligt Hyresgästföreningen. Samtidigt blir kraven för att få låna till en bostadsrätt blir allt högre.

Sverige har fått återkommande kritik från OECD när klyftorna i samhället ökar. I Sverige är det dyrast att bo, längst väntetid i hyresköerna och segregationen ökar. Inte ens hälften av alla stockholmare har råd att hyra en tvåa, enligt Statistiska Centralbyrån. Hur stort är gapet mellan realiteten och politikernas önskan om gröna och socialt hållbara städer? Kommer unga och nya svenskar ha råd att bo i våra hållbara städer?  Snart går Sverige till val men få förslag läggs om hur kan bostadsbrist och segregation kan motverkas.

Medverkande:

Carl-Johan Engström, senior rådgivare Global Utmaning och professor vid KTH
Inger Ashing, direktör för Delegationen för Segregation
Patrik Faming, samordnare rådet för hållbara städer
Mohammad Sarraf, forskare inom multikulturalism i stadsplanering, Uppsala universitet
Alice Nilsson Carlsson, kommunikatör jagvillhabostad.nu
Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen
Mikael Anjou, vice koncernchef Einar Mattsson

Se samtalet i efterhand. 

26 april 2018

Klimatet och omställningen

Forskare larmar om en allt värre situation för klimatet, utsläppen ökar globalt och i Sverige lever vi som om det fanns 4,2 planeter enligt WWF. Klimatomställningen kan inte vänta, samtidigt dröjer de politiska åtgärderna. Bland annat skulle konsumtionen behöva minska, eller åtminstone bli hållbar för en varaktig förändring. Men minskad konsumtion ger i förlängningen minskad tillväxt. Det finns olika idéer om lösningen, där bioekonomi utgör en av de senaste.  Kan en cirkulär- och biobaserad ekonomi verkligen ge fortsatt välfärd och tillväxt? Eller är konsumtionsdriven tillväxt och klimatkrisen helt enkelt politikens olösliga dilemma? Vad gör vi när politiken inte kan? Vilka ideal och vilka system formar framtiden?

Staffan Laestadius, professor vid KTH och senior rådgivare till Global Utmaning, beskriver i sin nya bok “Klimatet och omställningen” hur klimatförändringarna utmanar vår syn på frihet och moral. Föreställningen om den eviga tillväxten, synen på statens roll och vad som är vänster och höger i politiken likaså. Konkreta förslag på åtgärder i en omställning som på allvar vill förändra den negativa utvecklingen behövs.

Medverkande: 

Staffan Laestadius, professor industriell utveckling KTH och senior rådgivare Global Utmaning
Eva Alfredsson, analytiker på Tillväxtanalys och forskare på KTH, senior rådgivare Global Utmaning
Mats Andersson, styrelseledamot Global Challenges Foundation, tidigare vd Fjärde AP-fonden och regeringens utredare för gröna obligationer
Ahmed Al-Qassam, klimat- och miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne och grundare Miljöpodden
Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef Riksbyggen
Tove Erikslund, CAO Ålandsbanken
Ola Alterå, kanslichef Klimatpolitiska rådet
Elin Larsson, hållbarhetschef Filippa K

Se samtalet i efterhand 

13 februari 2018

Agenda 2030 – blir ungas framtid en valfråga?

Unga mellan 16-25 år tycker att klimatförändringarna är den viktigaste samhällsfrågan idag, enligt en undersökning från WWF/Sifo. Sverige har tagit på sig en ledarroll i arbetet med hållbar utveckling och för att uppnå de 17 Globala målen, nationellt och globalt. Men vad vill politikerna egentligen göra för en hållbar utveckling, och hur uppfattar unga väljare politiken för en hållbar framtid?

Vart står egentligen de politiska partierna? Och hur ska de möta ungas förväntningar på en mer hållbar värld? Vi bjuder in riksdagsledamöter för en diskussion som tar avstamp i Agenda 2030-delegationens handlingsplan.

Medverkande:

Rosaline Marbinah, ordförande LSU
Malin Stjernström, programansvarig FUF
Anton Landehag, expert, samhälle och livsstil, Ungdomsbarometern
Maria Kaarto, Läkarmissionen, representant för Concord Sveriges arbetsgrupp för Agenda 2030
Karin Enström, rikdsdagsledamot, Moderaterna
Emil Källström, riksdagsledamot, Centerpartiet
Maria Ferm, riksdagsledamot, Miljöpartiet
Maria Andersson Willner, riksdagsledamot, Socialdemokraterna
Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet

Se samtalet i efterhand

Foto: Joel Ahlgren

29 november 2017

Migrationens möjligheter

Sveriges befolkning ökar. Fler personer invandrar till Sverige, och fler barn föds. Samtidigt blir befolkningen allt äldre, utan invandring skulle Sveriges befolkning minska. I sin prognos fram till 2035 konstaterar Statistiska Centralbyrån att ”det är de utrikes födda som beräknas stå för hela ökningen av personer i yrkesaktiv ålder.”

I Sverige finns det flera kommuner som lyckats bra i sitt arbete kring integration och med att matcha kompetens med arbetstillfällen – bland andra Åre, Botkyrka och Krokom. Varför är det viktigt för såväl nyanlända som för kommuner och staten med en snabb integration i samhället? Hur kan de goda exemplen skalas upp?

Medverkande:
Heléne Fritzon, migrationsminister och biträdande justitieminister
Kristina Persson, grundare tankesmedjan Global Utmaning
Maria Söderberg, kommunstyrelsens ordförande Krokom
Kristof Tamas, kanslichef Delegationen för migrationsstudier, Delmi
Loren Bakkalian, Krokomsbostäder, Krokoms kommun
Lena Micko, ordförande Sveriges kommuner och landsting, SKL
Anders Lago, förbundsordförande i HSB Riksförbund
Alexandra Mörner, styrelseordförande Axfoundation
Daniel Kindberg, ordförande i Östersunds FK och VD i Östersundshem
Lorents Burman, kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande

Se samtalet i efterhand

459 dagar kvar till valet – vilken framtid väljer en ung generation?

Allan Larsson, senior rådgivare vid Global Utmaning, menar i rapporten How can we understand the times we are living through? att samhällsutvecklingen går i långa vågor och det vi nu ser är slutet på en av dessa långa vågor. De bärande teorierna imploderade efter finanskrisen 2007-2008. Då nya teorier som ger riktning och mål för politik och samhällsutveckling saknas, skapas ett tomrum. Tomrummet fylls nu med nynationalism, protektionism och främlingsfientlighet.

Medverkande:
Allan Larsson, särskild rådgivare till Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker samt senior rådgivare, Global Utmaning
Bi Puranen, generalsekreterare för World Value Survey och samhällsforskare vid Institutet för Framtidsstudier
John Hassler, professor i Nationalekonomi, IIES, Stockholms universitet
Lin Lerpold, tillförordnad professor på Handelshögskolan i Stockholm och chef för Mistra Center for Sustainable Markets, MISUM
Sona Rashid, styrelseledamot Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU
Alexander Crawford, processledare tankesmedjan Global Utmaning
Anton Alsander, projektmedarbetare civilsamhälle för tillit och demokrati på Forum

Se samtalet i efterhand 

19 april 2017

Vad händer i världen när Trump twittrar? Det globala maktskiftet

I skuggan av Trumps twitterutspel och Europasamarbetets kris talar statsvetare och experter om ett pågående globalt maktskifte. Vilka globala partnerskap kommer att krävas för en fredlig och hållbar utveckling och vad innebär en ny, multipolär världsordning? Hur kan och vill Sverige påverka i denna tid genom FN:s säkerhetsråd?

Medverkande:
Annika Söder, kabinettsekreterare Utrikesdepartementet
Börje Ljunggren, ambassadör, författare och Asienkännare
Rosaline Marbinah, vice ordförande Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU
Rouzbeh Parsi, lektor i Mänskliga Rättigheter vid Lunds Universitet och direktör i för European Iran Research Group
Malin Oud, chef Stockholmskontoret, Raoul Wallenberg Institutet

Lyssna på samtalet i efterhand 

22 februari 2017

Hälsa och välfärd – de växande globala klyftorna

Hälsa är en nyckel till att förstå samhällens utveckling även inom andra dimensioner. Men i takt med att fattigdom minskar och den globala hälsan förbättras, ökar de sociala och ekonomiska klyftorna, och hälsa blir en fråga om resurser och tillgångar. Vad krävs för att klyftorna ska minska?

Medverkande:
Helena Nordenstedt
föreläsare, Gapminder Foundation och forskarassistent i global hälsa, Karolinska Institutet
Olle Lundberg
professor CHESS, Stockholms universitet och ordförande, Kommissionen för Jämlik Hälsa
Amina Manzoor 
medicinreporter på DN och Årets folkbildare
Therese Nilsson
docent i nationalekonomi, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Johan Bergendorff
global hälsokorrespondent, Sveriges Radio
Kristina Ljungros
förbundsordförande, RFSU
Moderator: Birgitta Englin, senior rådgivare Global Utmaning

Lyssna på samtalet i efterhand

23 november 2016

Vägen från finansiella krascher och ojämlikhet till hållbar tillväxt

Samtidigt som världen lever kvar i sviterna från den finansiella kraschen 2008 pekar mycket på att vi återigen är på väg mot en ny finanskrasch. Samtidigt behöver det finansiella systemet förändras om vi ska kunna rädda klimatet och lyfta människor ur utanförskap. Hur tar vi oss från finansiella kraschar, ojämlikhet och klimatförändringar till en hållbar, inkluderande och smart tillväxt?

Medverkande:

Karolina Ekholm, statssekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Joris Luyendijk, journalist och författare
Jesper Roine, associate professor SITE, Handelshögskolan
Ulf Dahlsten, visiting professor London School of Economics och senior rådgivare, Global Utmaning
Lena Hök, hållbarhetschef Skandia
Martin Ådahl, chefsekonom Centerpartiet
Sophie Nachemson Ekwall, forskare Center for Management and Organization, Handelshögskolan och senior rådgivare, Global Utmaning
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef TCO Sverige
Eva Alfredsson, doktor KTH och analytiker Tillväxtanalys

Moderator: Birgitta Englin, senior rådgivare Global Utmaning

Lyssna på samtalet i efterhand

28 september 2016

Urbaniseringen: Är feministisk stadsutveckling den globala lösningen?

Mer än hälften av världens befolkning lever i städer och det är i städerna som ojämlikheten ökar snabbast. Urbaniseringen sker rekordartat vilket utsätter sociala system för ökade påfrestningar. De kommande 30 åren kommer det byggas lika mycket stad som i hela mänsklighetens historia. I den snabba urbaniseringen är unga tjejer särskilt utsatta. Investeringar i deras tillgång till anständigt arbete, fysiska och finansiella tillgångar, rörlighet, trygghet och personlig säkerhet och representation i formella strukturer är avgörande för en hållbar utveckling. Kan en stadsplanering med fokus på unga tjejers behov vara framtidens globala lösning?

Tankesmedjan arrangerade samtalet i samarbete med FN:s Habitat-III sekretariats ”Urban Talks”, inför Urbaniseringskonferensen Habitat III i Quito, Ecuador 17-20 oktober 2016.

Medverkande:

Peter Eriksson, Bostads- och digitaliseringsminister
Lise Bergh, ordförande Rädda Barnen
Thibaut Nguyen, Habitat III-sekretariatet
Banar Sabet, konsult och styrelseledamot i Streetgäris
Thomas Melin, Sida
Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd i Södertälje
Anna Heide, integrationsexpert SABO
Maj Pettersson, MPower Fryshuset
Emilia Hallin, arkitekt, SWECO

Moderator: Birgitta Englin, senior rådgivare Global Utmanin

Se samtalet i efterhand

Hur ska Europa ta sig ur krisen? Brexit, samarbete och migration

16 juni 2016

2008 gick Europa in i en ekonomisk kris. Ökade klyftor, polarisering och bristen på samarbete har dessutom gjort att hela europasamarbetet står på spel. I juni folkomröstade Storbritannien om ett utträde ur EU- ”Brexit”.

Tankesmedjan lanserade antologin Tio policyförslag som tar Europa ur krisen. Den handlar om hur Europa långsiktigt kan skapa en hållbar europeisk union och ser med framtidsperspektiv på frågan om vilket Europa vi faktiskt vill ha. Vad betyder Europas ekonomiska utveckling för Sverige och hur bör Sverige försöka påverka EU?

Medverkande:

Ann Linde, EU- och handelsminister
Ulf Dahlsten, gästprofessor London School of Economics och senior rådgivare Global Utmaning
Behrang Miri, samhällsdebattör
Mats Karlsson, direktör Utrikespolitiska Institutet
Bengt Westerberg, tidigare statsråd och partiledare
Anna Wetter, juridikforskare, Sieps
Anders Wijkman, ordförande Miljömålsberedningen och senior rådgivare Global Utmaning
Håkan Jonsson, partner hos Hallvarsson och Halvarsson och senior rådgivare Global Utmaning
Ann-Kristin Jonasson, universitetslektor i statsvetenskap och forskare, Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet
Anna Hakami, projektkoordinator Global Utmaning
Moderator: Birgitta Englin, senior rådgivare Global Utmaning

Lyssna på samtalet i efterhand 

Migrationen, framtiden och välfärden

16 mars 2016

Den situation som Europa och Sverige befinner sig i kräver politisk handling för att de möjligheter som migrationen innebär på lång sikt ska kunna tas tillvara. Hur kan politiken bli mer långsiktig? Hur skapas förutsättningar för en lyckad integrationsprocess? Hur kan en fungerande gemensam europeisk migrationspolicy se ut?

Medverkande:
Aida Hadzialic, Gymnasie- och kunskapslyftsminister
Andrea Spehar, Universitetslektor i statsvetenskap och forskare vid Centrum för Europaforskning vid Göteborgs Universitet
Dona Hariri, föreläsare, programledare och grundare Jurister på Stockholms central
Lisa Pelling, utredningschef Arena Idé
Eva Sjögren, direktör Sieps
Gun-Britt Andersson, senior rådgivare Global Utmaning och vice ordförande Expertgruppen för Biståndsanalys
Shrikant Ward, sakkunnig Södertälje kommun
Bernd Parusel, expert på omvärldsenheten, Migrationsverket
Mikolaj Norek, entreprenör
Eihab Abdrabou, jurist och författare

Moderator: Birgitta Englin, senior rådgivare Global Utmaning

Se samtalet i efterhand

Klimatavtal och nya globala mål – vägar framåt

28 januari 2016

Hur kan livet se ut i ett postfossilt samhälle? När globala avtal ska omvandlas till handling – hur ska det gå till? Hur kombinerar vi en grön omställning med social hållbarhet? Ett samtal om globala och lokala utmaningar och möjligheter efter COP21.

Medverkande:
Ulrika Modéer, statssekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin
Anders Wijkman, ordförande Miljömålsberedningen och senior rådgivare Global Utmaning
Staffan Laestadius, professor KTH och ordförande i Global Utmanings klimatråd
Eva Blixt, forskningschef Jernkontoret
Per Lyrvall, Sverigechef och chefsjurist Stora Enso
Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande Södertälje kommun
Nina Weitz, forskare Stockholm Environment Institute
Moderator: Birgitta Englin, senior rådgivare Global Utmaning

Se samtalet i efterhand

Social tillit och välfärd i framtiden – vilka vägval står vi inför?

1 december 2015

Tolv experter samlades för att diskutera välfärdssamhället, social tillit och den nordiska modellen. Vilka vägval ska Sverige ta för att stärka tilliten och välfärden i framtiden? Integration, fungerande institutioner och ett starkt civilsamhälle var några av nyckelfrågorna som identifierades under det första samtalet i serien.

Medverkande:

Mats Svegfors, publicist och senior rådgivare Global Utmaning
Kristina Persson, Minister för nordiskt samarbete
Lars Trägårdh, professor och historiker
Johan Hassel, VD Global Utmaning
Bettina Kashefi, chefsekonom SKL
Sverker Sörlin, professor KTH
Ewa Ställdahl, generaldirektör Forte
Pernilla Bonde, vd HSB och styrelseledamot i Global Utmaning

Lyssna på samtalet i efterhand