Global Utmaning startades av Kristina Persson år 2005. Hon var dessutom heltidsarbetande ordförande för organisationen mellan 2007–2014. När Kristina Persson utsågs till statsråd i regeringen lämnade hon sina uppdrag inom tankesmedjan. Här beskriver Kristina Persson i en text från 2013 varför hon startade Global Utmaning.
”Jag blev politiskt medveten och intresserad när jag var 17- 18 år och sökte mig efter Handelshögskolan till jobb inom samhällssektorn. Vid början av 70-talet jobbade jag i det som var och fortfarande är maktens centrum – budgetavdelningen på Finansdepartementet.
Jag förundrades, för att inte säga chockerades av bristen på vad jag tyckte var allvar i politiken, de stora frågorna som rymde långt perspektiv och helhetssyn. De svåra utmaningarna i samhället och politiken kräver ju att man tänker långt och i termer av system, inte sektorer.
Som riksdagsledamot i början av 90-talet fann jag att det var om möjligt ännu värre i Riksdagen. Den motion som jag skrev om behovet av att analysera omvärldsförändringar med sikte på en hållbar utveckling skulle nog 90 % av ledamöterna ha kunnat ställa sig bakom.
Men den avslogs.
Inte för att jag hade fel utan därför att det inte fanns något utskott som ägnade sig åt sådana frågor. Vilket ju delvis var min poäng med motionen. Kanslihus och Riksdag (för att inte tala om det akademiska livet) är organiserat efter en stuprörsprincip som inte speglar hur saker och ting hänger samman.
På senare år har jag också börjat tycka att de stora frågorna sällan går att foga in i den traditionella höger-vänsterskalan: Synen på miljön, Europa, jämställdhet, demokrati och människosyn följer sällan den vanliga blockindelningen.
Möjligheterna att komma framåt i de frågor som jag tyckte var viktiga var sannolikt större utanför partipolitiken.
Frejas Fond som jag startade när min far dött 1990 och lämnat ett arv till mig har just detta syfte: ”Att verka för demokrati, hållbar utveckling och jämställdhet, särskilt i ljuset av den fortgående internationaliseringen”.
I slutet av 1990-talet – början av 2000-talet blev det uppenbart att vi hade gått in i en helt ny fas av ekonomisk integration och beroende. Det var därför allt fler började tala om ”Globaliseringen”. Samtidigt visade t.ex. debatten inför folkomröstningen om euron 2003 att förståelsen av vad den faktiskt innebar var svag, också bland beslutsfattare.
I detta låg också en betydande risk; I händelse av mindre goda ekonomiska tider skulle det kunna finnas grogrund för populism från både höger och vänster. Nationalism, främlingsfientlighet och protektionism hade redan, trots goda ekonomiska tider vunnit gehör på andra håll i Europa.
Riksbanken, där jag jobbade 2001 – 2007 hade ett extremt smalt men viktigt uppdrag, att verka för prisstabilitiet och att främja finansiell stabilitet. För att klara detta krävdes bred kunskap och förståelse för omvärldsförändringar. Ändå var tilliten nära nog total till de traditionella, makroekonomiska metoderna och modellerna som saknade förmåga att förutse nya samband och förhållanden. Under min tid på banken byggde jag upp inte bara en fördjupad kunskap om makroekonomi utan också en stark insikt om riskerna i den utveckling som vi befann oss i.
Erfarenheterna under 2000-talets början bäddade för att jag tillsammans med ett antal individer i organisationer och företag startade Global Utmaning. Syftet är att skapa dialog, sprida kunskap och en kritisk öppenhet inför de förändringar som globaliseringen förde med sig, särskilt för arbetsmarknaden, välfärden, demokratin och miljön.
Många av de problemställningar som vi då identifierade framstår idag som ännu mer komplexa och brådskande. Oavsett om det gäller klimatet, den globala ekonomin, eller de demografiska utmaningarna.
De globala utmaningarna kräver en helt ny typ av globalt ledarskap. Därför finns tankesmedjan Global Utmaning.”
Kristina Persson, Grundare
