Meny

DN Debatt: Vi saknar verktyg för att lösa komplexa samhällsproblem

DN Debatt: Vi saknar verktyg för att lösa komplexa samhällsproblem
Global Utmaning

4 år sedan

Komplexa samhällsproblemen har inga tydliga orsak-verkan-samband, problemen spänner ofta över flera områden och de passar inte in i befintliga beslutsstrukturer. Därför föreslår vi att en utbildnings- och forskningsinstitution som fokuserar på samordning mellan olika sektorer bildas, skriver arbetsgruppen för en svensk School of governance.

Även om Sverige rankas i topp internationellt när det gäller kvalitet på offentliga tjänster framkommer dagligen brister i välfärden. Samtidigt står vi inför stora samhällsutmaningar vilka ställer krav på innovation, nytt ledarskap och ökat samarbete mellan olika samhällssektorer. Den globala uppvärmningen och strukturomvandlingen i kölvattnet av AI, digitalisering och robotisering kräver stora samhällsförändringar. Tilltagande polarisering, politisk radikalisering, våld och psykisk ohälsa, men också minskad biologisk mångfald och ekologisk bärkraft, fordrar nytänkande och samarbete över organisatoriska gränser.

För att bättre möta dessa utmaningar föreslår vi att en School of governance skapas, en utbildnings- och forskningsinstitution som betonar samordning av komplexa, tvärsektoriella processer. Den ska tjäna som navet i ett kluster av kompetenshöjande aktiviteter och främja tvärdisciplinära samarbeten inom universitets- och högskolevärlden men också samhället i övrigt.

/…/ 

Våren 2019 visade ”Uppdrag granskning ”(UG) en uppföljning av ett tidgare program om Sanne, en ung kvinna med psykiska problem och en beroendeproblematik. UG berättar att ”Sanne lämnades på gatan, svårt sjuk i ångest, anorexia och beroende. Och hon är inte ensam. Svårt sjuka blir utan vård för att de ansvariga kan peka på varandra – vad är det som gått förlorat inom den svenska psykiatrin?”.

/…/ 

Komplexa problem har aldrig enkla lösningar. De saknar tydliga orsak-verkan-samband, spänner ofta över flera discipliner och kompetensområden och passar inte in i befintliga vertikala beslutsstrukturer. Ändå förefaller vi tro att lösningen ligger i mer pengar till organisationer och myndigheter som inte på egen hand rår över problemen och vars medarbetare hindras att tänka över disciplingränser eller i över­gripande lösningar. Komplexa, gräns­överskridande utmaningar fordrar nya organisations- och styrformer och genomgripande systemförändringar.

I en förstudie finansierad av Vinnova har vår grupp tittat på behovet av och förutsättningarna för en utbildnings- och forskningsinstitution som betonar samordning av komplexa, tvärsektoriella processer. Vår slutsats är att vi behöver bygga ett centrum för utbildning och forskning kring just ledarskap och styrning (governance) med fokus på system- och perspektivinsikt, skapandet av nya samordnings- och affärsmodeller och ledarskap av komplexa, tvärsektoriella samarbeten.

/…/

Vi har i Sverige goda förutsättningar att klara de omställningar vi står inför. Vi har hög medborgerlig tillit, prestigelöshet, samarbetsvilja, platta hierarkier och är öppna för nya idéer. Däremot måste vi bli betydligt bättre på att ställa om och anpassa alla delar av samhället till ständigt föränderliga utmaningar. En svensk School of governance, av hög internationell klass, kan bli det banbrytande kunskapsnav och det dynamiska innovationskluster vi behöver för att utbilda framtidens medarbetare och deras ledare.

Förslaget; En svensk School of Governance

School of governance bildas, och ska fungera som navet i ett kluster av akademier, myndigheter, företag och organisationer från civilsamhället. Den vilar på fyra ben:

  1. Universitet och högskolor i Stockholm/Uppsalaområdet uppmuntras att samarbeta kring ett antal utmaningsdrivna mastersprogram med fokus på governance. Utbildningarna ska ha akademisk bredd och djup men också ett stort inslag av specialistkunskap från alla delar av samhället, praktiska övningar utifrån komplexa problem och studiebesök. Det är en förhoppning att den School of Governance som byggs upp i Stockholm/Uppsalaområdet ska inspirera till liknande kluster på andra håll i landet.
  2. Ett exekutivprogram byggs upp där deltagarna har kvar sina tjänster samtidigt som de utbildar sig. Studenternas erfarenheter av komplexa problem blir här en viktig utgångspunkt för undervisningen.
  3. Ett forskningsinstitut gemensamt för de deltagande institutionerna skapas för att möjliggöra investeringar i datorer och uppbyggnaden av databaser. Institutet ska stödja utbildningsverksamheten och attrahera internationella toppforskare till utbildningarnas fakultet. Jämför med den nationella Scilifelab-satsningen.
  4. Ett fristående kunskapscentrum, ägt och finansierat av externa intressenter bildas. Detta center för ledarskap av komplexa förändringsprocesser ska fungera som en praktiskt orienterad men akademisk grundad testbädd för nya idéer och en samlingspunkt för erfarenheter av governance av komplexa utmaningar i svenska och utländska organisationer.

 

Den här texten är ett utdrag, läsa hela artikeln på DN Debatt. ­

 

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *