3 år sedan
Kvinnligt entreprenörskap är en viktig motor för innovation för att säkerställa en hållbar utveckling i linje med Agenda 2030. Trots detta går endast 1 % av riskkapital till kvinnliga grundare och än mindre till kvinnliga grundare med utländsk bakgrund. Tankesmedjans vd Tove Ahlström skriver tillsammans med Sofia Breitholtz, vd Reach for Change och Catharina Ringborg, entreprenör, investerare och seniora rådgivare om den ojämlika riskkapitalfördelningen i Dagens industri. Det är bråttom om riskkapitalet skall ta den roll i omställningen som det borde.
”Strukturell diskriminering och begränsade möjligheter för kvinnliga entreprenörer representerar gamla, föråldrade system. Dålig tillgång till riskkapital för kvinnliga entreprenörer är förödande. Det är endast en procent av riskkapitalet som går till kvinnliga grundare, och ser man till andelen kapital som går till kvinnliga grundare med utländsk bakgrund är siffrorna än mer förödande. Det visar flera studier över strukturella hinder på senare tid. Vår egen kartläggning av drygt åttio kvinnliga entreprenörer visar samma sak. Detta är symptom på ett dåligt fungerande system bestående av en ojämlik arbetsmarknad, gammalmodiga normer, diskriminering och brist på förebilder. Ett samhälle med låg tilltro till kvinnors förmåga att driva bolag.
/…/
Att driva en feministisk utrikespolitik är en bra politisk ambition som sannolikt bidrar till att stärka kvinnors närvaro och position vid förhandlingsborden i många konfliktområden. En mer jämställd finansmarknad på hemmaplan, där mer än en procent av kvinnorna får tillträde till förhandlingsborden, är också en bra och önskvärd ambition. Sverige har dock långt dit. Det ligger i alla progressiva samhällens intresse att den ekonomiska politiken underlättar en väl fungerande kapitalförsörjning till skickliga och begåvade entreprenörer – kvinnor och män.
Ett gynnsamt ekosystem där innovation kan blomstra är kritiskt för en hållbar utveckling. Genom den nuvarande kraftigt selektiva kapitalförsörjningen missar vi viktig innovation. När begåvade kvinnliga entreprenörer inte får tillgång till nödvändig finansiering för att starta företag, på grund av sitt kön eller bakgrund, går hela samhället bet, särskilt i en innovationsdriven ekonomi. De bästa affärsidéerna är svåra att hitta, och att begränsa sökarbetet till endast halva reserven av potentiella duktiga entreprenörer är ekonomiskt oklokt. Tvärtom så bör vi odla ett ekosystem med processer som uppmuntrar och släpper fram nya perspektiv och erfarenheter.
Vår kartläggning visar på flera strukturella hinder för kvinnliga entreprenörer att etablera sig. Den grälla – flagranta – bristen på kapital är ett symptom på en struktur som stöter bort kvinnor. Kartläggningen visar dock att förebilder och starka nätverk ökar möjligheten att lyckas. Med andra ord, som vi sår får vi skörda. Det lönar sig för samhället att investera i flickor och framtida entreprenörer.
/…/
Kvinnligt entreprenörskap är en viktig motor för innovation för att säkerställa en hållbar utveckling i linje med Agenda 2030. Det är bråttom om riskkapitalet skall ta den roll i omställningen som det borde. Det är ett av de absolut vassaste instrumenten vi har för snabb förändring i beteende och i samhället. Tydliga exempel på detta omger oss varje dag i vår vardag. Vi föreslår följande insatser:
* Statligt ansvar. Staten och statliga institutionella investerare bör gå före och uppmuntra det privata riskkapitalet till en ekonomiskt mer effektiv fördelning av riskkapital. Samhället behöver fler investeringar i innovationer för klimatet och sociala frågor. En tydligare riktning där det statliga riskkapitalet går till innovationsstöd, företagsstöd, etc för kvinnor och särskilt kvinnor med annan härkomst, är ett sätt för staten att nära ett gynnsamt ekosystem.
* Kommunal efterfrågan och upphandling. Kvinnliga sociala entreprenörer levererar ofta innovativa lösningar på komplexa problem som offentlig sektor inte mäktar med. Denna aspekt är viktig och bör vara mer närvarande och integreras både i kommunal upphandling och i det kommunala arbetet för att förbättra och utveckla exempelvis vård- och omsorgssektorn. Ytterligare incitament måste till för att offentlig sektor, särskilt upphandlare inom kommuner och regioner, ska kunna upphandla tjänster från sociala entreprenörer.
/…/
* Kunskapshöjande insatser tidigt. En anledning till att så få kvinnor söker sig till entreprenörskapet beror delvis på en bristande förståelse för processerna och hur systemet fungerar. För att processerna skall bli mer tillgängliga finns ett behov av tidigare utbildning i skolan, informationsinsatser och framför allt starka förebilder. Både det statliga och privata riskkapitalet har ett intresse av att främja nyfikenhet, intresse och sökande efter kunskap längre ner i åldrarna.
* Mer forskning. Många studier visar på att bolag grundade av kvinnor får högre avkastning på kapitalet. Trots det går fortfarande bara en procent av riskkapitalet till kvinnor. Sannolikt skulle investeringsviljan öka om den ekonomiska forskningen i större omfattning skulle följa utvecklingen över tid av bolag med större mångfald i ägarledet och ledningen. Här kan staten agera utan snedvridande effekter.
Jämställdhet och mångfald måste vara en integrerad del i vårt gemensamma arbete mot Agenda 2030. Nya strukturer kan inte bygga på en gammalmodig världsbild. Samtidigt vet vi att förändring av sedan lång tid cementerade strukturer är bland det svåraste som finns. Medvetenhet om strukturerna är det första steget mot en förändring. Det är svårt men vi är ändå hoppfulla. Riskkapitalister är väl förtrogna med förändring och vana vid att ta ledning och staka ut vägen framåt där det på sikt finns lönsamhet. Och det gör det här.
Sofia Breitholtz, vd Reach for Change
Tove Ahlström, vd tankesmedjan Global Utmaning
Catharina Ringborg, entreprenör och investerare samt senior rådgivare till tankesmedjan Global Utmaning
Texten är ett utdrag. Artikeln går att läsa i sin helhet på di.se
Läs mer om Women Leaders initiativet och ta del av kartläggningen som nämns i artikeln.
Vill du vara med och stödja Tankesmedjans arbete? Läs mer här.
