6 år sedan
DEBATT DAGENS SAMHÄLLE: Att Sverige kraftsamlar för att nå de globala målen i FN:s Agenda 2030 kan bli avgörande för framtida generationers levnadsförhållanden. Sverige behöver en sammanhållen stadspolitik som utgår från staden som helhet. Att politiken tar en feministisk utgångspunkt är en förutsättning för att skapa en inkluderande stad för alla. Det skriver Elin Andersdotter Fabre och Johan Hassel idag på FN:s World Cities Day i Dagens Samhälle.
Fram till 2050 beräknas världens urbana befolkning öka från 3,5 till 7 miljarder. De kommande 30 åren kommer det att behöva byggas lika mycket stad som det gjorts i hela mänsklighetens historia. Det är en enorm utmaning, men samtidigt en möjlighet att främja hållbara lösningar. Sedan 2015 har Sverige antagit flera globala hållbarhetsagendor, bland annat FN:s Agenda 2030 med 17 mål för hållbar utveckling, klimatavtalet från Paris och den Nya Urbana Agendan. Den Nya Urbana Agendan är en konkretisering av mål 11 i Agenda 2030 om hållbar stadsutveckling. Den sätter strålkastarljus på att de flesta av Agenda 2030:s mål måste genomföras lokalt. Men vad innebär det för Sverige och vad behöver Regeringen göra för att stötta de kommuner som har mindre resurser?
Regeringen har påbörjat ett arbete med att ta fram en sammanhållen stadspolitik. Sverige är idag ett av få länder inom OECD som saknar en sådan. Vi välkomnar Regeringens arbete men vill understryka vikten av att en ny politik utgår från staden som helhet, vilket är avgörande för om kommunerna ska lyckas med sitt hållbarhetsarbete.
Idag, på FN:s World Cities Day, överlämnar tankesmedjan Global Utmaning en rapport till Regeringen, med fokus på hur de globala agendorna kan omsättas i praktiken. Rapporten visar dessutom på ett antal förslag från organisationer, företag och kommuner som tankesmedjan samlat för dialoger under de senaste åren. Läs hela artikeln på Dagens Samhälle.
Elin Andersdotter Fabre, programansvarig Hållbara städer, tankesmedjan Global Utmaning
Johan Hassel, vd tankesmedjan Global Utmaning
