5 år sedan
Energiföretagen måste minska sina utsläpp av växthusgaser och anamma det synsätt på energi, klimat och avfall som råder i Sverige och EU. Ambitionen måste vara att följa avfallstrappan, som är grunden för EU:s avfallspolitik. Det skriver tankesmedjans grundare Kristina Persson, Anders Wijkman, ordförande Climate-Kic och Circular Sweden samt senior rådgivare till Global Utmaning och Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH på Dagens Samhälle, debatt den 28 juni 2018.
”Företagens utsläpp står idag för hela åtta procent av Sveriges utsläpp. Orsaken är framför allt den ökade förbränningen av avfall innehållande plast, som mer än tredubblats sedan år 1990 och idag står för hälften av energisektorns utsläpp.
Risken är stor att förbränningen av avfall ökar än mer. Det finns ett stort kapacitetsöverskott och företagen vill öka importen av avfall. Det hävdas att förbränning av importerade sopor leder till en minskning av växthusgaserna. Importen sägs minska utsläppen av framför allt metan från soptipparna de hämtar avfallet från. Den minskningen vill energiföretagen räkna sig tillgodo. Bortsett från att det strider mot hur utsläpp av växthusgaser redovisas är resonemanget ihåligt av två skäl. Det importerade avfallet kunde ha gått till materialåtervinning och då hade utsläppen helt uteblivit. Det är vidare inte i första hand plasten på soptipparna som läcker metan, utan matavfallet.
Ökningen av växthusgaser från energisektorn är unik och går på tvärs mot andra sektorer. Den strider också mot klimatpolitiken – Miljömålsberedningen föreslog att förbränning av fossila avfallsslag skulle fasas ut i god tid före 2050. En utfasning krävs för att Sverige ska nå klimatmålet – netto-noll utsläpp av växthusgaser 2045. En ökning av förbränningen av avfall innebär ett direkt hot mot klimatmålet.
Till bilden hör att energiföretagen gjort mycket stora investeringar i bland annat sopförbränning – bara 2008–2016 investerade man totalt 300 miljarder kronor i fjärrvärmenät och anläggningar. Samtidigt har energimarknaden blivit alltmer osäker som en följd av ökad konkurrens från värmepumpar, effektiviserad energianvändning och mer energisnåla hus. I ett scenario förutser Energimyndigheten sjunkande energipriser fram till år 2030. Men ökad avfallsförbränning får inte bli lösningen på energiföretagens ekonomiska utmaningar!”
Läs hela texten på Dagens Samhälle debatt.
Omslagsfoto: Alfonso Navarro på Unsplash
