Meny

Debatt: ”De gamla partierna bromsar den nödvändiga förnyelsen”

Global Utmaning

6 år sedan

DN DEBATT: Om mindre än ett år är det val i Sverige. Allt fler väljare känner sig främmande för en debatt som försummar de frågor som avgör våra livsvillkor i framtiden. Demokratin hotas inifrån. Samtidigt saknas svar från den etablerade politiken på de hot som tornar upp sig. Var är visionerna? Var är omställningsplanerna för den fjärde industriella revolutionen? Valet 2018 blir avgörande. Vi måste agera som om fredliga revolutioner är möjliga, skriver tankesmedjans grundare Kristina Persson, seniora rådgivaren Mats Svegfors och Sverker Sörlin på DN Debatt den 4 oktober. 

 
Nu har också Tyskland fått ett högerextremistiskt och främlingsfientligt parti i sin riksdag. Det tyska valet bekräftar bilden att de gamla, liberalt orienterade och socialdemokratiska partierna tappar stöd i hela Europa – de partier som under lång tid byggde upp det moderna samhället.

Förklaringarna är många och sammansatta: den underliggande främlingsfientligheten som fått näring av flyktingströmmarna, växande klyftor och en känsla av hot mot den egna identiteten och tryggheten i en tid av gränsöverskridande konkurrens.
Det finns en uppenbar risk att de etablerade partierna försöker möta konkurrensen om väljarnas stöd med att gå populismen till mötes, stänga gränserna och hemfalla till nationalistisk retorik som efterhand övergår i praktik.
Samtidigt finns hos de stora, liberalt och demokratiskt sinnade grupperna en känsla av politisk hemlöshet och passivitet. En utbredd politisk trötthet står emot den militanta organiseringen hos den högljudda extremhögern.
Den nya politiska konfliktdimensionen har identifierats med polerna GAL-TAN (Grön, Alternativ, Liberal – Traditionell, Auktoritär, Nationalistisk). Framgångarna för TAN, extremhögerns värdeskala, hotar nu många värden som byggts upp under hela efterkrigstiden.

 
Den andra värdeskalan, GAL, står för internationellt samarbete, humanitär solidaritet, vetenskapligt baserad kunskap och det fria medborgarskapet skyddat av rättsstaten. Men den stora andel av befolkningen som står för dessa värden är passiv och oorganiserad. Den har i stort sett upphört att engagera sig i de existerande politiska partierna. Dessa framstår inte heller längre som idéutvecklande organisationer med en uthållig samhällsvision.
Vi tycks befinna oss i det politiska tomrummet ”när något gammalt går i graven och det nya ännu inte är fött” (Gramsci). Vad ska bli det nya?

 
Redan i årets budget finns resurser som skulle kunna styras om till en landsomfattande insats för upplysning och dialog om framtidens samhälle och 2030-målens ­genomförande.

Om mindre än ett år är det val i Sverige. Allt fler väljare känner sig främmande för en debatt som försummar de frågor som avgör våra livsvillkor i framtiden. Den fråga som vi ställer oss och som vi skulle önska att alla demokratiska partier och rörelser gjorde till sin är: Hur ska politiken på nytt kunna bli en drivande kraft för demokrati, sammanhållning och förnyelse i Sverige och Europa?

 
Vi tror att det krävs en bred rörelse för upplysning, medvetenhet och bildning för att hejda hoten mot demokratin. Elementär respekt för fakta och källkritik ingår förstås men det helt centrala ligger i att återupprätta kunskap som en väg till personlig frihet och samhällsansvar. Insikt om demokratiska värderingar är inte en åsikt utan en fråga om kunskap. Respekten för alla människors lika värde och rättigheter är starkt markerade i alla de konstitutioner som vi förväntas följa. De är också själva grunden för FN:s Agenda 2030. Men orden saknar värde om inte medborgarna aktivt står bakom, förstår och försvarar. Vår tid är komplex och snabbföränderlig, folkbildning och dialog om framtiden borde vara allas rätt och skyldighet.
På så sätt liknar vår tid den tid då demokratin fick sitt genombrott. Auktoritära och patriarkala strukturer stod då mot folkmakt och sociala reformer. Men det fanns en stor och viktig skillnad: Då fanns det starka visioner och idéer om framtidens samhälle. Det var då folkbildningens idéer föddes för att stödja det demokratiska samhällsbygget. Läs hela artikeln på DN debatt

 

Kristina Persson

Mats Svegfors

Sverker Sörlin 

 

 

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *