De 17 Globala målen är komplexa och det är svårt att göra agendan ”verklig på riktigt”, det vill säga att skriva om målen så att de blir relevanta och viktiga för den lokala kontexten i respektive land. Milleniemålen var lättare på så sätt att målen var färre och tydligare – det gjorde också det enklare att mäta framsteg vilket drev på utvecklingen, även om det i många fall saknades aggregerad data. Statistik och data kommer att vara avgörande för att nå de globala målen och idag saknas data för många delmål och framförallt saknas förmågan att mäta integrerat.

En komplicerande faktor är att det internationella systemet och sammanhållningen för tillfället är svagt. Valet av President Trump gör att USA lämnar flera processer och drar ner sitt utvecklingsstöd till internationella institutioner. Den ökande förekomsten av krig och konflikter, särskilt i Mellanöstern och Nordafrika tar kraft från världssamfundet. Flyktingströmmar kräver engagemang och resurser både i hemländerna och i mottagarländer. Sammantaget står det internationella systemet inför en kris vad gäller finansiering och samordning för humanitära åtgärder.

Krisen drabbar genomförandet av de Globala målen som behöver ges politisk prioritering, kraft och resurser för att bli en agenda som får genomslag. Vetskapen om vikten av de Globala målen och att en hållbar utveckling är en komplex process är samtidigt större än någonsin – därför är de Globala målen här för att stanna.

Sverige har en viktig internationell roll att spela, påpekar Jeffrey Sachs. Sverige är ett föregångsland som kommer ut högt i många internationella jämförelser och analyser, och många kommer att vända sig till Sverige för att studera hur vi har tagit oss an målen nationellt när de själva ska påbörja arbetet.

Det finns i Sverige en underskattning av hur långt före vi ligger med en välfungerande ekonomi, en stark välfärd och ett mångårigt arbete med miljö och klimatfrågor. Samtidigt är medveten här hemma hög om att vi har långt kvar – inte minst vad gäller hållbar energi, konsumtion och klimatfrågor. Sverige är inte heller isolerat från den internationella trenden där ojämlikhet ökar mellan olika grupper i samhället, samtidigt som ekonomiska och sociala utvecklingen för det stora flertalet går framåt.

Den kombinationen, av att ligga före men också ha stora utmaningar framför, gör Sverige välpositionerat för att inleda högnivåsamtal om hur världens och länders ’road maps’ för genomförande kan se ut. Statsministerns initiativ att samla nio länder i en högnivågrupp är ett utmärkt forum för att inleda dialog och ta den globala ledartröjan.

En ny internationell institutionell struktur med stark finansiering som kan driva på genomförandet kommer att vara avgörande för om världen gemensamt tar vägen mot en hållbar utveckling. Risken är idag stor att de Globala målen hamnar i skymundan av konflikter, politisk turbulens och protektionistiska tendenser och att alltför mycket blir ”business as usual”.

De Globala målen är baserade på den bästa kunskapen vi har om samhällsbyggande och de utmaningar vi står inför. Är det något som borde kunna bota populismen i världen så är det just Agenda 2030. Nu gäller det för Sverige att anta utmaningen här hemma och i vår globala gemenskap.