3 år sedan
Ekonomins utveckling
Sedan Adam Smith identifierade de tre grundläggande produktionsfaktorerna jord, arbete och kapital på 1700-talet har världens fokus legat på de två senare. Naturresurser har tagits för givna, som till synes outtömliga. I Sverige lever vi idag som om vi hade 4,2 planeter till vårt förfogande, trots att vi har världens strängaste klimat- och miljölagstiftning.
Detta slöseri är helt och hållet ohållbart – ineffektiv resurshantering orsakar mer än 90% av vattenbristen och förlusten av biologisk mångfald. Dessutom beror hälften av de globala utsläppen av växthusgaser på utvinning och bearbetning av naturresurser. Och utvecklingen går åt fel håll, naturresursutvinningen förutspås att fördubblas till år 2050.
Den linjära ekonomin, med sitt fokus på tillväxt genom slit och släng-konsumtion, har präglat världen under många decennier. Men vår ekonomiska aktivitet kan inte fortgå på det här sättet; ”business as usual” är inte ett alternativ. För mänsklighetens överlevnad krävs en övergång från den nuvarande utvinningsindustrimodellen till ett cirkulärt system. En cirkulär ekonomi (CE) innebär ett systemskifte där resurserna i samhället behålls i kretslopp istället för att bli avfall. Där ekonomisk tillväxt frikopplas från konsumtionen av naturresurser och dess påföljande avfall och föroreningar (så kallad ”de-coupling”). Fördelarna är många, inte minst ökad resurseffektivitet, minskad klimatpåverkan och ökad sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft.
Även om COVID-19-krisen har inneburit ett bakslag för omställningen till CE, med ökade volymer avfall och plastprodukter för engångsbruk, så kan återhämtningen efter pandemin vara en chans att leda ekonomin mot mer hållbara och motståndskraftiga konsumtions- och produktionsmönster.
20-talet kommer att bli det avgörande årtiondet. Det är upp till bevis för offentlig, privat och ideell sektor nu. Om vi ska lyckas ställa om till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle måste vi alla hjälpas åt och bidra. Det är i näringslivet som den stora förändringen slutligen måste ske. För det behövs vilja och mod från politiken, vilket kräver kraftfulla organisationer som är med och påverkar, bildar opinion och driver på för en snabbare utveckling.
Global Utmaning har en unik möjlighet att vara en nyckelaktör och katalysator för arbetet med att skapa förutsättningar för framtidens cirkulära samhälle. Dessa förutsättningar handlar först och främst om att få rätt politik och incitament på plats. För det andra behöver vi finansinstitut (banker, försäkringsbolag och investeringsföretag) som är med på tåget och kanaliserar medel till omställningen av näringslivet.
Politikens och finansmarknadens roll
I somras presenterade regeringen sin strategi för en långsiktig och hållbar omställning av samhället till en cirkulär ekonomi. Den innehöll 4 fokusområden: hållbar produktion, hållbar konsumtion, giftfria kretslopp samt innovation och cirkulära affärsmodeller. Strategin sas vara en är viktig del för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. För att strategin ska bli verklighet måste politikerna sätta tydliga mål och utforma styrmedel för att stötta näringslivet i omställningen – det vill säga stifta lagar och öronmärka medel. Samtidigt är det viktigt att säkerställa det sociala skyddet för människor, i takt med att nya cirkulära affärsmodeller (t.ex. delningsekonomin) ökar deras sårbarhet.
CE-mål och -åtgärder måste integreras i befintliga och framtida klimatpolitiska styrdokument. Synergieffekter kan åstadkommas på en rad olika områden, inte minst när det kommer till bränslen, liksom produktionen av biomassa, metaller och mineraler. Vidare så bör åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser även inkludera mekanismer för att röja hinder för cirkuläritet i ekonomin samt ta bort åtgärder som är kontraproduktiva för CE.
Så länge det är billigare att utvinna nya material än att återvinna material kommer vi aldrig kunna ställa om. Därför behöver vi en politik som beskattar jungfruliga material (som sand, grus och sten som används i byggbranschen) och därmed stimulerar effektivitet i industrins resursanvändning. Vidare behövs förändringar i redovisningsmetoderna för cirkulära produkter, t.ex. byggnader byggda av sekundära material. Detta kan leda till ökad framgång för sekundära materialmarknader.
Men den kanske viktigaste uppgiften är att utnyttja finansmarknaden för att kanalisera medel och bygga upp bättre och grönare efter pandemin. Att allokera kapital till nödvändiga åtgärder mot klimatförändringarna, föroreningarna och för att förbättra resurseffektiviteten är grundläggande för en transformativ, inkluderande och hållbar återhämtning. Banker, försäkringsgivare och investerare är oumbärliga för att förse företag och projekt med finansiella produkter (finansiering, återfinansiera, investering, försäkring etc) som bidrar till CE.
Finansiering för cirkularitet kommer att spela en nyckelroll i implementeringen av CE i stor skala. Till exempel genom att finansiera cirkulära innovationsmodeller (CIM) och förnybara material och produkter samt fördela nödvändigt kapital för att öka antalet cirkulära företag och projekt. De flesta finansinstitut har dock ännu inte tagit itu med relaterade risker och saknar generellt medvetenhet, expertis och produkter/tjänster för att utnyttja lönsamma affärsmöjligheter. Ett stort antal investeringsmöjligheter i CE förblir därmed outnyttjade.
Den finansiella sektorn står för närvarande vid ett vägskäl – antingen fortsätta som vanligt och finansiera förorenande utvinningsindustrier, eller arbeta för att möjliggöra en bred omställning till en regenerativ CE som eliminerar avfall och begränsar miljöskador. Regeringen bör därför prioritera att ge finanssektorn incitament och förtydliga de rättsliga ramarna för att påskynda en systematisk och skalbar metod för att integrera CE-koncept i finansiella produkter och tjänster.
Det har sagts att den som tror på oändlig tillväxt på en planet vars resurser är ändliga antingen är galen eller ekonom. En sak är i alla fall säker, vårt nuvarande system är ohållbart. Så låt oss vara förnuftiga, ta vårt samhällsansvar och ställa om till en cirkulär ekonomi nu, innan det är för sent.
Texten togs fram i samband med Global Utmanings 15 årsjubileum – Ett avstamp för ett avgörande decennium.
Sona Rashid är nationalekonom från Handelshögskolan i Stockholm som tidigare arbetade politiskt med stadsbyggnadsfrågor i Stockholms stad. Idag arbetar hon på Mitt Skolval, en tech startup. Sona har varit engagerad i barnrätts- och ungdomsrörelsen i mer än 12 år, grundat flera ideella organisationer, är medlem i Stockholmshubben inom Global Shapers Community och har varit Sveriges ungdomsdelegat i FN:s generalförsamling. Global Shapers Community är ett initiativ av Världsekonomiskt forum.
