6 år sedan
Flera länder har tagit initiativ för att främja kommande generationers intresse inom politiken, men de försök som gjorts i Sverige har blivit kortlivade eller inte fått genomslag i praktisk politik. Vi har ställt samman ett antal konkreta åtgärder som skulle säkerställa långsiktighet i politiken. Det skriver Ingmar Rentzhog, ordförande i tankesmedjan Global Utmaning, tillsammans med andra representanter för Projekt framtid, i Dagens Nyheter den 12 juli.
”Dagens politiska system lider av kronisk kortsiktighet. Medan våra politiker plockar taktiska, partipolitiska poänger försummas de stora, långsiktiga utmaningarna, som skulle ta sig uttryck i genomförandet av Agenda 2030, klimatlagen, hanteringen av pågående teknikskiften och effekterna av en åldrande befolkning. Detta skulle kunna vara ett skäl till att förtroendet för partierna och deras företrädare har minskat över tid. Knappt hälften av de tillfrågade i den senaste valundersökningen uttryckte att de hade förtroende för de politiska partierna.
Vi som skriver denna artikel har ställt samman ett antal konkreta åtgärder som skulle främja en ökad långsiktighet i politiken. Vi anser att detta är nödvändigt för att säkerställa en god framtid både för oss som är unga och medelålders i dag samt för våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
(…)
Undertecknade är övertygade om att både politiker och medborgare är frustrerade över politikens kortsiktighet och att det finns en stark vilja att förbättra det politiska systemet. Därmed har vi startat Projekt framtid, ett politiskt initiativ med syftet att skapa system för att belysa framtidsfrågor. Vi föreslår följande åtgärder för att säkerställa att vår generations handlingar och beslut främjar den värld som vi vill lämna efter oss.
1. Skapa förutsättningar för att genomföra och uppnå klimatlagen och Agenda 2030. För att uppnå de ambitiösa målen behövs krafttag. Utöver ledarskap från regering krävs parlamentarisk förankring och konkret handling, vilket påpekats av bland andra Agenda 2030-delegationen och Gröna städers hållbarhetskommission. Detta kan exempelvis göras genom införandet av en framtidskommission i riksdagen, vars första uppgift är att övervaka genomförandet av både klimatlagen och Agenda 2030.
2. Upprätta en ombudsman för kommande generationer. Barnombudsmannen inrättades därför att barn saknar möjlighet att genom politiken värna sina egna intressen. Detsamma gäller kommande generationer. En ombudsman för kommande generationer behövs för att övervaka det arbete som regering, riksdag och alla myndigheter gör för att beakta kommande generationers intressen samt komma med förslag på ny lagstiftning som skyddar deras intressen.
3. Skapa ett tvärpolitiskt nätverk för kommande generationer i riksdagen. Initiativen det senaste decenniet för att skydda kommande generationers intressen på regeringsnivå har inte varat längre än högst en mandatperiod. Därför behövs en starkare bas för framtidsarbetet i form av ett tvärpolitiskt nätverk i riksdagen. De gruppledare som tillträder i den nya riksdagen i september bör ta initiativet att bilda ett tvärpolitiskt nätverk för bevakning av kommande generationers intressen. Ett sådant nätverk kan hjälpa till att skapa ett brett stöd för frågorna och förbättra samarbetet mellan partierna i de långsiktiga och ofta gemensamma målen.
4. Skapa ett ökat framtidsfokus genom hela lagstiftningsprocessen. Man bör genom hela lagstiftningsprocessen – från utredning till utskottsbetänkande – ta hänsyn till ny lagstiftnings effekter på kommande generationer. En god start vore att riksdagens utskott – i enlighet med vad som föreslogs redan 2006 av en arbetsgrupp som var knuten till riksdagskommittén (se 2006/07:URF3) – tar fram utskottsspecifika strategier för hur framtids- och forskningsfrågor ska tas i beaktande i utskottsarbetet.
5. Medborgare, ställ krav på politiker! Politiker upplever sig ofta inte ha mandat att tänka och agera långsiktigt. Medborgarna vill att politikerna tar ansvar för de långsiktiga utmaningarna och är frustrerade över politikens kortsiktighet. Vi behöver visa detta genom att stödja de politiker som bäst representerar kommande generationers intressen, samt uppmärksamma politiker på de framtidsfrågor som underprioriteras. Ett konkret exempel är klimatlagen där införandet inte går så snabbt som krävs för att nå klimatmålen. Som medborgare behöver vi visa att våra politiker inte bara har stöd för löften om minskade klimatutsläpp, utan även för genomförandet.
Enligt regeringsformen ska det allmänna ”främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.” Det är dags för politiken att visa att den tar detta på allvar. Politiken har skyldighet att inte bara ta tillvara nuvarande utan även kommande generationers intressen.
Vi tror att dessa åtgärder kommer att bidra till att vår generation, och generationerna efter oss, lämnar efter sig en värld som vi alla kan vara stolta över.” Skriften är ett utdrag, läs hela artikeln på DN.
Anders Sandberg
Senior research fellow, Future of humanity institute, Oxford university
Signe Savén
Researcher, Projekt framtid
Ingmar Rentzhog
Ordförande för den oberoende tankesmedjan Global Utmaning samt grundare och vd för Wedonthavetime.org
Karim Jebari
Forskare, Institutet för framtidsstudier
Markus Anderljung
Generalsekreterare, Effektiv altruism Sverige
Martin Eriksson
Network manager, Sustainable development solutions network Northern Europe
Projekt Framtid är ett initiativ startat av den ideella organisationen Effektiv alturism Sverige där målet är att skapa långsiktigt hållbar politik som tar tillräcklig hänsyn till framtida generationers intressen när politiska beslut tas.
Omslagsfoto: Joshua Sortino på Unsplash
