6 år sedan
Sverige pekas ofta ut som ett av världens mest innovativa länder. Men det finns ett område där Sverige ligger långt efter: ägarmodeller som lyfter fram medarbetarägande, skriver Sophie Nachemson-Ekwall, doktor i företagsekonomi och senior rådgivare, Alexander Crawford, senior rådgivare och Catarina Nystedt-Ringborg, vice ordförande vid tankesmedjan Global utmaning, i Svenska Dagbladet den 8 oktober.
”Näringsliv och arbetsmarknad är inne i stora skiften. Det växer fram nya produkter, tjänster, teknologier, kompetenser och nya yrken. Intensiteten i förändringskrafterna är större i dag än på många decennier. Men de institutionella formerna för detta värdeskapande i Sverige förnyas inte. Samtalet om nödvändiga förändringar i näringslivets institutionella och ägarmässiga organisering känns iskallt. Tankesmedjan Global utmaning publicerar därför en idéskrift, ”Ett Sverige där anställda äger”, som kan ligga till grund för en bred diskussion kring de möjligheter som öppnas upp om det blir enklare och finansiellt möjligt för anställda att bli hel- eller delägare i företag. Många andra länder skördar i dag frukterna av nytänkande på ägandeområdet, medan Sverige ligger långt efter.
Sverige behöver i dag kanske mer än någonsin hitta nya lösningar på utanförskap, ekonomisk ojämlikhet, regionala obalanser, och alltför låg innovationskraft i stora delar av ekonomin, inte minst i välfärdsföretagen och digitaliseringens nya krav på anställda och arbetsmarknadens organisering. Vi tror att mer medarbetarägande är en del av lösningen, som komplement till börsföretagens aktieägare, familjeföretagarna, de institutionella investerarna, riskkapitalisterna, affärsänglarna och den offentliga sektorn.
Medarbetarägandet kan ta många former: anställda kan äga genom personalstiftelser eller aktier direkt, de kan driva kooperativ, sociala företag eller starta plattformskooperativ i ”gig-ekonomin”. Exempel finns utomlands. 14 miljoner amerikaner äger aktier i sina arbetsgivare genom så kallade ESOP-stiftelser. USA har precis tagit fram program med lånegarantier på upp till 30 miljoner kronor för anställda som vill ta över ett företag i samband med generationsskifte. I Frankrike används kooperativa affärsmodeller för att rädda arbetstillfällen vid fabriksnedläggningar och anställda kommer snart att kunna äga 10 procent i alla franska bolag. I Spanien finns Mondragon-federationen, ett av världens största medarbetarkooperativ med 85 000 anställda. Italiens kluster av arbetskooperativ inspirerar program för företagssamverkan över hela Europa. Italien ligger även i framkant när det gäller demokratiskt styrt socialt företagande. I Storbritannien finns goda exempel på arbetskooperativt drivna digitala företag.
Länder som ligger i framkant när det gäller anställdas ägande har utvecklat stödjande lagstiftning (framförallt bolagsrätt) gynnsamma skatteregler, speciella associationsformer, utbildning liksom en finansiell infrastruktur uppbyggd kring både privat och offentligt kapital. I Sverige saknas det mesta: inga kreditgarantifonder, kooperativa banker, utbildning och stöd genom a-kassa och ett stöttande socialförsäkringssystem.
Vi lyfter framför allt fram fyra områden där värdet av medarbetarägande för Sverige borde vara extra stort:
- Vi måste bromsa den tysta avvecklingen av familjeföretag utanför de stora städerna. Många av dessa står inför generationsväxling men det saknas naturliga arvingar. Anställda är här en outnyttjad resurs.
- Förhindra nedläggningen av lönsamma fabriker på orter där anställda lämnas utan alternativa arbeten. Anställda borde få förutsättningar för att likt en bostadsrättsförening bjuda på sin arbetsplats. Det gäller allt från den nedlagda Findus ärtfabrik i Bjuv till Göteborgs kexfabrik i Kungälv, båda lönsamma offer för ett svenskt förhållningssätt till strukturomvandling som inte premierar sökandet efter nya ägaralternativ.
- Anpassning till en ny arbetsmarknad med tillfälligt arbete, den så kallade ”gig-ekonomin”, och projekt- och korttidsanställda men också krav från företag som behöver kunna attrahera och behålla attraktiv arbetskraft. Det inkluderar allt från digitala kooperativa plattformar som styrs av medlemmarna tillsammans till delägarskap och inflytande.
- Hantera utanförskap genom att lyfta fram sociala företag och social innovation som möjliga vägar framåt. Hit hör de arbetsintegrerande sociala företagen som har både samhällsnyttigt syfte och drivs enligt demokratiska principer. Det växer utomlands, men Sverige halkar efter.”
Texten är ett utdrag, läs hela artikeln på SVD Näringsliv.
Sophie Nachemson-Ekwall
Doktor i företagsekonomi vid Handelshögskolan, senior rådgivare Global Utmaning och författare av rapporten ”Ett Sverige där anställda äger”
Alexander Crawford
Senior rådgivare, Global utmaning
Catharina Nystedt Ringborg
Vice ordförande, Global utmaning
