4 år sedan
”I en rapport nyligen slog Energimyndigheten fast att det är fullt möjligt med ett väl fungerande 100 procent förnybart elsystem. Man måste förutsätta att partiledarna har tagit del av rapporten. Vilken är er kommentar till det?” skriver Anders Wijkman, senior rådgivare, i DN debatt 2 december 2019. Inlägget är en replik på Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD) och Nyamko Sabuni (L) debattartikel i DN 28 november 2019.
”Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD) och Nyamko Sabuni (L) kräver att en ny energiöverenskommelse ska slutas före årsskiftet. Deras krav inför förhandlingarna kretsar främst kring att främja befintlig och ny kärnkraft.
Partiledarna pekar på en rad relevanta utmaningar för det svenska elsystemet. Kapaciteten i elnätet har slagit i taket i vissa delar av landet, elektrifieringen av transportsektorn och industrin väntas kraftigt öka elanvändningen och samtidigt måste vi snabbt minska klimatutsläppen. Det som förvånar är att ny kärnkraft antas vara lösningen på dessa utmaningar.
Kostnaden för förnybar el har sjunkit dramatiskt de senaste tio åren och svensk landbaserad vindkraft kan nu byggas utan stöd. Teknikutvecklingen går snabbt och kostnaderna fortsätter neråt. För kärnkraften är trenden den helt motsatta. Pågående projekt i USA och Europa avbryts, försenas eller fördyras.
Enligt den årliga World Nuclear Industry Status Report 2019 (WNISR) är ny kärnkraft nu omkring tre gånger dyrare än sol- och vindkraft. Sverige behöver mer elproduktion, därom är vi överens, men vi får betydligt mer el för pengarna om vi satsar på förnybara alternativ, främst vindkraften.
Ett av de krav som förs fram är att en svensk färdplan mot fjärde generationens kärnkraft ska utvecklas. Vi talar här om ett antal olika reaktortyper. Gemensamt är att de förutsätts utnyttja bränslet bättre och även kunna använda återvunnet bränsle, dvs det högaktiva avfallet. Några reaktorer i drift av detta slag finns för närvarande inte.
/…/
Partiledarna indikerar att kärnkraften är nödvändig för klimatomställningen. Men klimatkrisen är akut och utsläppen behöver mer än halveras de kommande tio åren. Inte ens med den bästa vilja skulle det kunna byggas ny kärnkraft på den tiden – däremot får vi med dagens utbyggnadstakt av vindkraft ytterligare cirka 50 TWh ny förnybar el. Det skulle minska de totala koldioxidutsläppen med flera tiotals miljoner ton. Varför skriver inte M, L och KD ett ord om vindkraftens utveckling?
/…/
Förutom Ringhals 1 och 2, som nu stängs på affärsmässiga grunder, räknar ägarna med att övriga reaktorer finns kvar till runt 2045. Därefter kan de livstidsförlängas om det bedöms vara lönsamt och säkert. Men som Vattenfall kommenterade i veckan med anledning av den uppkomna kärnkraftsdebatten: ”Det är inte en viktig fråga i dag”.
Men var ska vi få elen ifrån när det inte blåser? Inte heller där behövs kärnkraften. Ett förnybart elsystem med vatten- och vindkraft som bas, behöver snarare kompletteras med smarta, flexibla lösningar – bland annat styrning av efterfrågan samt förbättrad lagringsteknik – som kan täcka upp under perioder när effektsituationen är ansträngd. Till lösningen hör produktion av vätgas – under tider på dagen då det finns ett överskott av billig el. I en rapport nyligen slog för övrigt Energimyndigheten fast att det är fullt möjligt med ett väl fungerande 100 procent förnybart elsystem. Man måste förutsätta att partiledarna har tagit del av rapporten? Vilken är Er kommentar?
Partiledarnas första krav inför de nya föreslagna energiförhandlingarna är att dagens mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040 ska ersättas med ett mål om 100 procent fossilfritt elsystem. Det är delvis ett slag i luften eftersom vi i princip har ett fossilfritt elsystem redan i dag. Den befintliga energiöverenskommelsen tillåter dessutom både livstidsförlängning och ny kärnkraft, om någon aktör skulle vilja investera.
Ett ändrat mål skulle däremot riskera att bromsa utbyggnaden av den förnybara elen, eftersom det skulle sätta käppar i hjulet för Energimyndighetens och Naturvårdsverkets arbete med att skapa förutsättningar för 100 TWh vindkraft 2040. Det skulle därtill skapa osäkerhet bland aktörerna inom vind och solkraft.
Jag var själv en stark förespråkare av kärnkraft på 1970- och 80-talen. Men situationen då var radikalt annorlunda. Utvecklingen för vind och sol och den kunskap som byggts upp kring kärnkraftens risker och kostnader har fått mig att tänka om. Åren som ledamot i styrelsen för SKB, det företag som ansvarar för att utveckla slutförvaret av det högaktiva avfallet, har bidragit till mitt ställningstagande. Insikten stärktes om hur svår, dyr och riskabel tekniken är för att återanvända utbränt kärnbränsle.
Sverige har en unik chans att snabbt minska klimatutsläppen genom att möjliggöra en fortsatt ökad elproduktion, elexport och elektrifiering. Därför måste vi fokusera på de förnybara kraftslag som kan byggas ut på marknadsmässiga grunder – inte på en osäker och dyr kärnkraftsteknik.
Anders Wijkman, ordförande Climate-KIC och senior rådgivare Global Utmaning
Texten är ett utdrag. Läs hela artikeln på DN.se
