3 år sedan
För att EU ska lyckas uppnå klimatneutralitet 2050 krävs en radikal och genomtänkt skärpning av i princip all klimatlagstiftning i unionen, vilket är avgörande även för det svenska klimatarbetet. Det visar en ny rapport från den oberoende tankesmedjan Global Utmaning. I analysen föreslås bland annat en åtstramning av reglerna för den nuvarande utsläppshandeln, att ett nytt utsläppshandelssystem skapas för bland annat trafiken, och att kraven på länderna att lagra in kol i landskapet skärps. Rapporten kritiserar även EUs planer på att införa klimatrelaterade handelshinder.
Just nu pågår en dragkamp mellan Europaparlamentet och regeringarna om var etappmålet för 2030 ska läggas. Regeringarnas säger att nettoutsläppen då ska vara minst 55 procent lägre än 1990. Europaparlamentet vill se en minskning av bruttoutsläppen med 60 procent, i realiteten 7-8 procentenheter tuffare.
“Oavsett utfallet i förhandlingar väntar en radikal skärpning av EU-lagstiftningen”, säger Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker och författare till rapporten “På väg mot 2050 – Politik för ett klimatneutralt EU”.
“Det svåra är inte att få ned utsläppen. Det svåra är dels att skapa jobb och framtidstro i till exempel EUs kolgruveregioner där många nu mister sina jobb och sin ekonomiska trygghet. Det andra är att hindra att klimatnyttan av tuffa åtgärder inom EU undergrävs genom att industriproduktion och investeringar flyttar till andra delar av världen, eller genom att kolkraftsimporten från till exempel Ukraina och Marocko ökar.”
”För att möta detta måste de regioner som drabbas få stöd av oss som inte påverkas på samma sätt. EU måste trappa upp klimatdiplomatin mot USA och Kina så att de går i takt med EU, men också driva på klimatomställningen i till exempel Ukraina. Klimatrelaterade handelshinder är en nödlösning som vi måste undvika att tillgripa.”
Rapporten är en del av initiativet “Klimatagendan – Sverige ställer om” och landar i tre huvudrekommendationer:
– Åtstramning av nuvarande utsläppshandelsystem som omfattar tung industri, stora energianläggningar och flyg så att koldioxidutsläpp i princip förbjuds från 2050. Förenkling av systemet genom att slopa den så kallade ”MSR-mekanismen” från 2025.
– Ett nytt, separat utsläppshandelssystem för den fossilbränsleanvändning som inte redan ingår i nuvarande system, bland annat vägtrafiken. Förbud mot försäljning av bilar med förbränningsmotor 2030 eller 2035. Storsatsning på att energisanera bostadsbeståndet för att förhindra ”energifattigdom”.
– Skärpta krav på medlemsstaterna att lagra koldioxid i landskapet (främst i skogen). Volymen långlivade träkonstruktioner måste öka. Styrmedel som uppmuntrar jordbrukare och skogsägare att bidra måste utvecklas. Åtgärder som samtidigt främjar biologisk mångfald prioriteras.
“Den svenska klimatdebatten fokuserar oftast på nationella åtgärder men ramarna för den svenska politiken beslutas i hög grad inom EU. Därför är det perspektivet viktigt i initiativet ‘Klimatagendan – Sverige ställer om’”, säger Tove Ahlström, VD på Global Utmaning.
Av EU:s medlemsländer är förmodligen Sverige ett av de länder som är bättre rustat att hantera utmaningarna än många andra, uppger rapporten. Elsystemet i Sverige är i stort sett fossilfritt, bostäderna väl isolerade, industrins omställning är på gång, vägtrafikens elektrifiering inledd och möjligheterna att öka de naturliga kollagren stora. “En tuffare klimatpolitik kommer att gagna Sverige, om den görs på rätt sätt”, säger Tove Ahlström.
Om Klimatagendan – Sverige ställer om
Klimatagendan är en oberoende samverkansplattform och accelerator för klimatomställningen. Vi samlar nyckelaktörer inom näringsliv, politik och samhälle bakom en kraftfull – och rättvis – grön omställning i linje med Sveriges mål om nettonollutsläpp 2045. Bakom initiativet står Global Utmaning, Material Economics och ClimateView.
Läs hela rapporten här.
Kontakt: sofia.bernett@globalutmaning.se
