4 år sedan
”En ny modell för flerpartsförhandlingar i kommunal regi kan vara en väg för att lösa bostadsfrågan”, skriver Global Utmanings seniora rådgivare
Sverige har i snart 30 år saknat en samlad bostadspolitik. Den har fragmenterats och skiljts ut från bebyggelse- och samhällsutvecklingen i stort. Kvar finns en kamp om problemformuleringen, och låsningar som förvärrar krisen. I antologin En ny plattform för att lösa bostadsfrågan tar Global utmaning initiativ till att utveckla en ny modell för samverkan.
Som oberoende tankesmedja ser vi ett behov av att det skapas en gemensam väg för alla intressenter som vill lösa bostadsfrågan, för kapitalförsörjning, sysselsättning, regional utveckling, integration och välfärd. Då kan vi inte längre lösa enskilda boendefrågor med skatter, bidrag, subventioner eller och miljö- och stadsplanering utan inbördes koordination. Istället krävs ett samtidigt agerande mellan parter på flera nivåer, mellan parter med olika verksamhetsperspektiv och med helt olika uppdrag.
Vi har därför tagit fram en plattform för en ny form av samverkan som ligger helt i linje med de globala målen och Sveriges åtaganden enligt Agenda 2030. Den fokuserar på situationsanpassade helhetslösningar som har stöd av regelsystemet på nationell nivå. Målet är ett gemensamt värdeskapande och det förutsätter en helt ny form av förhandlingslösningar. Vi kan kalla det värdeskapande flerpartsförhandlingar.
/…/
Vi lyfter tre huvudpunkter:
1. Kommunerna tar rollen som sammanhållande kraft och tar fram områdesvisa handlingsprogram med en samlad bild av läget och en färdväg för hållbarhet i samverkan med fastighetsägare, boende och ansvariga för infrastruktur, kollektivtrafik och för välfärdstjänster.
2. Handlingsprogrammet ska resultera i en överenskommelse mellan kommunen, byggherrar och bostadsförvaltare om vem som gör vad. Det inkluderar ny-, om- och tillbyggnad, förbättrade stadsrum, grön infrastruktur samt funktioner för välfärd, kultur och hållbart resande. I överenskommelsen måste offentliga investeringar i mobilitet och välfärd ses som en medfinansiering och balanseras i exploateringsavtalen.
3. Staten bidrar med incitament som underlättar för parterna att sluta avtal och som bidrar till lösningar för resurssvaga. Det kan vara lånegarantier som ger förutsättningar att bygga i olika delar av landet, bidrag till investeringar i infrastruktur, riktade arbetsmarknadsinsatser osv. Villkoret är att överenskommelsen bidrar till målen i Agenda 2030.
Vi ser redan nu hur vår plattform kan komma till användning. Exempelvis kan den samla aktörer som just nu saknas i vår bostadspolitik. Hit hör kapitalmarknaden och våra pensions- och AP-fonder som kan bidra med nya finansiella lösningar.
Gröna obligationer ges idag ut av kommuner och fastighetsbolag för att renovera och bygga bostäder samt infrastruktur mer hållbart. Det är möjligt att också ge ut obligationer där investeringar öronmärks för sociala mål. Marknaden för sociala obligationer växer redan i Holland, Frankrike, USA och England. I Sverige skulle de kunna användas för att utveckla våra eftersatta miljonprogram, där Allmännyttan kan ta initiativ.
Till detta lägger vi behovet av att förändra praxis för hur avskrivning och värdering tillämpas. Det berör ägarna av framförallt hyreslägenheter. Allmännyttan skulle kunna visa vägen även här genom att låta ekonomisystemen, redovisning och byggherrekompetens bidra till rimliga kostnader för att bo. Det finns exempel på nytänkande, som inte kräver lagändringar – men väl nya modeller för samverkan – och framförallt mod. Vi vill att flera parter – även regeringen – väljer att delta i samtalet.