8 år sedan
Avtalet från COP21 i Paris har beskrivits som en framgång. Det återstår att se! Men en sak är säker. Ska uppvärmningen av jordens klimat stanna under två grader måste den urbana utvecklingen gå i helt andra banor. Ser vi till befolkningsökningen och urbaniseringen samtidigt – då står vi inför den ultimata utmaningen: jordens länder måste inom 30 år bygga lika mycket stad som mänskligheten hittills byggt under hela sin historia, skriver Carl-Johan Engström och Elin Fabre från tankesmedjan Global utmaning.
Stanna upp inför den tanken en stund. Utöver det enorma behovet av investeringar i bostäder, infrastruktur, lokaler för service, utbildning och arbetsplatser – så måste allt detta göras på ett långsiktigt hållbart sätt. Vad innebär det?
Resurssnålt är det första ordet. Det talar för byggmaterial som inte kräver mycket energi vid tillverkning och uppförande; effektiv och fossilfri värmning/kylning och övrig energiförsörjning; vattenfria/snåla system; yteffektiva lösningar – och här talar vi om allt som behöver byggas nytt. Samtidigt, och minst lika viktigt, måste den befintliga bebyggelsen ställas om. De utspridda fragmentiserade stadsstrukturerna ska ersättas med en tätare och mindre segregerad. Tätheten får inte äventyra biodiversitet, stadsodling eller grön utevistelse. Expansion på odlingsbar mark kan inte fortsätta. Och migrerande människor – vare sig de kommer från landsbygden i samma land eller från andra länder – är de som ska bygga den hållbara staden tillsammans med dem som redan bor och verkar där.
LÖSNINGAR I SITT LOKALA, UNIKA SAMMANHANG
Lokalt är det andra ordet. Hur då? Är det någon som tror att dessa enorma utmaningar kan lösas genom nationella regelsystem? Där varje sektor gynnar sina egna stuprörslösningar? Städer kan liknas vid organismer där varje delsystem påverkar alla andra. Varje beslut om stadsutveckling och stadsomvandling måste bli rätt – varje gång – och detta måste ske i sitt lokala, unika sammanhang. Vi kan ju inte bygga fort och dumt först, för att försöka rätta till sedan. Det om något är resursslöseri. Således: ”rätt” kan det bara bli om hållbarhetens alla dimensioner behandlas och beaktas samtidigt. Det innebär att utveckla lokalt anpassade lösningar, som steg för steg omvandlar städerna.
Ledarskap är det tredje ordet. Lösningen ligger i lokal mobilisering. Teknikutvecklingen har följts av en falsk bild av individuellt oberoende och valfrihet, trots att vi aldrig har varit mer beroende av varandra. Föreställ er om var och en ensam skulle vara ansvarig för att skaffa el, värme och vatten… Nästan allt vi gör kräver uppkoppling, ett extremt beroende av övergripande system. Bilen är inte längre valfrihetens symbol – utan tvångets, om livspusslet ska gå ihop. Uppfattningen att var och en väljer sin egen framtid bidrar till att misstron mot ”politiken” vuxit. Paradoxalt nog har vi aldrig krävt så mycket av våra förtroendevalda och aldrig odlat ett större misstroende.
LEDARSKAP SOM MOBILISERAR
Ledarskap för hållbar stadsutveckling är ett projekt som tankesmedjan Global Utmaning driver. Vi har gjort en internationell jämförelse mellan städer som framstått som förebilder. Just nu arbetar vi med nordiska städer. Ofta lyfts Norden som en eftersträvansvärd välfärdsstatsmodell. Mindre ofta att de nordiska kommunerna faktiskt är unika i världen genom sitt självstyre, sin beskattningsrätt, sitt ansvar för stadsplanering, breda förtroenderepresentation och tillgång till egen sakkunskap.
Ledarskap i en demokratisk organisation är något annat är ledarskap i näringslivet. Det handlar om att mobilisera krafter. Krafter som inte går att peka med hela handen mot. Ska det lyckas krävs att färdriktningen görs tydlig. Men – mål och visioner räcker inte. Det krävs också att de som delar visionen är beredda till handling. Visionen leder till verklig förändring genom uthålligt gnetande. Lärdomarna Global Utmaning gjort hittills är att ett gott ledarskap:
- Skaffar sig god omvärldskunskap och utifrån detta hittar kreativa möjligheter för den egna staden med hjälp av andras erfarenheter.
- Mobiliserar medborgare och medarbetare och på så sätt frigör resurser, energi och vilja till förändring.
- Skapar trovärdighet och stabilitet kring färdriktningen, så att olika aktörer tryggt kan dra sitt strå till stacken.
VÄRDESKAPANDE I NYA BANOR
Hållbar stadsutveckling handlar inte om att minimera och försaka utan om värdeskapande: att befrämja ”grön” tillväxt, trygghet och tillit (tillväxt av socialt kapital) samt tillväxt av ekosystemtjänster. Därför är den enorma urbaniseringsutmaningen också öppningen för en helt ny agenda för lokal politik. Aldrig har slagordet ”tänk globalt och handla lokalt” haft en tydligare och mer hoppingivande innebörd.
Carl-Johan Engström och Elin Fabre, Tankesmedjan Global Utmaning
Texten är publicerad som en gästkrönika påWWFs blogg på hållbarstad.se. Följ Världsnaturfonden WWFs blogg på klimattema Bridging the gap.
