8 år sedan
Agenda 2030 är inte Millenniemålen 2.0. Istället ser den nya agendan holistiskt på utvecklingsfrågor och synergier mellan hälsa, fattigdom, utbildning, klimat och ekonomi. Men för att arbetet med målen ska komma igång behövs nationellt ägarskap. Det var några av slutsatserna när Global Utmaning arrangerade ett seminarium i tisdags på temat Agenda 2030 och hälsa inom utvecklingssamarbetet.
Under seminariet på Medelhavsmuseet i Stockholm lanserades den första skriften – Global hälsa i perspektiv – inom projektet Re-Inventing Development Policy in the Global Era. Närmare 120 deltagare kom för att lyssna på bland andra Helena Nordenstedt, läkare och forskare på KI, Gun-Britt Andersson, senior rådgivare på Global Utmaning och vice ordf. på Expertgruppen för Biståndsanalys, EBA, Lennarth Hjelmåker, Ambassadör för global hälsa, och Thomas Frostberg, redaktör för DN Global Utveckling.
Helena Nordenstedt inledde med en presentation om hur hälsan i världen står till. Hon betonade att den största andelen människor i världen bor i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer där både icke-smittsamma sjukdomar och smittsamma sjukdomar hotar befolkningens välmående. Samtidigt lever fortfarande en miljard människor i fattigdom i låginkomstländer där smittsamma sjukdomar och undermålig tillgång till primärvård dominerar. Uppgiften om att förbättra tillgång till grundläggande hälsa finns i allra högsta grad kvar.
Lennarth Hjelmåker från UD och Pia Engstrand, Sida, talade om regeringens och Sidas arbete i genomförandet av Agenda 2030. Göran Tomson, KI, och Mikaela Hildebrand, RFSU resonerade om hälsa prioriteras tillräckligt i svenskt bistånd; och Tobias Alfvén, KI, och Thomas Frostberg, DN Global Utveckling, om Agenda 2030 tas på lika stort allvar som Millenniemålen.
Det konstaterades att den nya utvecklingsagendan tar ett bredare grepp kring hälsa än vad Millenniemålen gjorde, trots att hälsa inte omnämns i lika stor utsträckning som tidigare. Det betonades att det behövs ett nytt tänkande gällande samarbeten och globalt partnerskap för att nå de nya Globala målen, och att samspel mellan alla aktörer är avgörande. Lennarth Hjelmåker underströk vikten av att se till regeringens helhetsarbete på hälsoområdet, då nedskärningar inom hälsobiståndet sker.
Några av paneldeltagarna underströk oron över hälsobiståndets nedskärningar. Något som Global Utmaning nyligen uppmärksammade i en debattartikel. Det lyftes att Sverige kan göra mer på SRHR-området och att mycket inte bara berör de sociala och ekonomiska förutsättningarna för hälsa, utan många gånger är det politiska determinanter som styr kvinnors rätt till preventivmedel och säkra aborter. Paneldeltagarna betonade även att mycket skedde på global nivå under Millenniemålen, och nu var fokus större på nationell nivå och att det Nordiska samarbetet är än viktigare i sådana tider. Deltagarna tog upp vikten av globalt ledarskap och ägarskap, och att Sverige kan göra mycket för att agendan ska tas på allvar. ”Vi kommer att misslyckas med målen om vi ser på hållbarhetsmålen som Millenniemålen version 2.0. Hälsa är övergripande i Agenda 2030 och berör allt från antibiotikaresistens till migration. Inser vi det, kommer vi att lyckas”, menade Tobias Alfvén
Den nya redaktionen Global Utveckling på DN kommer att lanseras inom några veckor och den nya redaktören Thomas Frostberg tog upp vikten av att Agenda 2030 måste bli folklig. Allmänintresset för frågor kring de globala målen är stort men underbevakat. En av de största utmaningarna med rapporteringen kring Agenda 2030 kommer vara språkbruket och att nå ut till folk som inte är vana vid många av de begrepp som vanligtvis används.
/Rosanna Färnman, projektledare Hälsa & Utveckling
