4 år sedan
”Sverige har en ledande roll på marknaden för gröna obligationer. Men det behövs mer. En väg framåt är att även ge ut sociala obligationer och hållbara obligationer, som har både gröna och sociala mål.” Det skriver Sophie Nachemson-Ekwall, ekonomie doktor på Handelshögskolan i Stockholm.
Sverige är på sjunde plats med ungefär 5 procent av den globala marknaden. Det har gjort Nasdaq Stockholm till en av de hetaste gröna marknadsplatserna i Europa med obligationer utgivna av fastighetsbolag, kommuner och vanliga företag. Riksgälden ger snart ut en grön statsobligation. Men det behövs mer för att Sverige ska kunna bidra till både FN:s samtliga 17 globala hållbarhetsmål och Agenda 2030. Efter det att förhandlingarna i Madrid brutit samman vet vi att privata och lokala initiativ blir allt viktigare.
En väg framåt är att även ge ut sociala obligationer och hållbara obligationer, som har både gröna och sociala mål. Internationella institutioner som Världsbanken leder utvecklingen av denna än så länge helt nya marknad. Pådrivande är även Frankrike, Holland, Spanien men också USA, det vill säga västländer som också är aktiva på gröna obligationer.
/…/
Även om sociala mål är mer komplexa och svårare att både kvantifiera och standardisera än gröna så väljer med Sverige jämförbara länder alltså att utveckla sådana. De inser att en grön omställning måste förenas med socioekonomisk jämlikhet och social inkludering. Sverige borde inte vara ett undantag. Vi har stora problem med utanförskapsområden, ett växande gap mellan stad- och land och underinvesteringar i infrastruktur, samtidigt som allt fler kommuner dras med finansiella underskott. Här skulle obligationer som i sina åtagande lovar att leverera en positiv social påverkan kunna skynda på utvecklingen i rätt riktning.
Jag har identifierat ett 20-tal möjliga emmitenter, som det redan talas om på kapitalmarknaden. Det är fastighetsbolag som Stena Fastigheter, kommuner som Malmö Stad, och Vellinge, men också statliga finansinstitut som Svensk Exportkredit och SBAB. Kommuninvest arbetar tillsammans med sju kommuner och regioner med att ta fram ett hållbart ramverk för att ge ut obligationer med tydligt mätbara sociala kriterier./…/En del av svaret på frågan om varför Sverige ligger efter beror på att vi saknar social housing, vilket gör det svårt att öronmärka lånekapital dit./…/Tidigare försök med privat kapital som finansiär till nya lösningar som sociala utfallskontrakt har också visat sig svårt att introducera i Sverige.
Men det går också att rikta blicken mot de svenska institutionella investerarna själva. Alla har gröna obligationer, några har uppsatta mål. Men tydliga ambitioner rörande obligationer som har sociala mål saknas./…/Studien kartlägger samtliga 20 större institutionella investerare. De har tillsammans investerat i ett tjugotal utländska hållbara och sociala obligationer./…/Det finns alltså mycket att vinna på om det svenska obligationskapitalet även får tydliga mål att även titta på den sociala dimensionen vid sidan av olika klimat och miljömål.För att en svenska social obligationsmarknad ska kunna ta fart behövs positiva signaler från kommunpolitiker såväl som riksdag och regering. Hindrande regler måste bort och mer resurser satsas på att utveckla modeller för att mäta utfall. De institutionella investerarna behöver både höja sin förmåga att utvärdera risk och avkastning och ta en mer pådrivande roll i offentligheten. Viktigast är att lyfta intresset när det finns ett behov, det finns kapital och det finns ett uttalat svenskt mål att leverera en både grön och socialt hållbar omställning av det svenska samhället.
Sophie Nachemson-Ekwall, Ekonomie doktor Handelshögskolan i Stockholm, Center för Research on Sustainable Markets CRSM och senior rådgivare på Global Utmaning
Texten är ett utdrag. Läs hela artikeln på Realtid.se
