Meny

Agenda 2030 och det lokala genomförandet

Agenda 2030 och det lokala genomförandet
Global Utmaning

6 år sedan

Samarbete mellan nationer, över gränser och mellan lokala aktörer är en nyckel för att Agenda 2030 ska uppnås. Lokalt genomförande och starkt politiskt ledarskap och sociala skyddsnät är också vitalt. För genomförande på lokal nivå kan nationella policies fungera som verktyg. Det var några av slutsatserna på den konferens om det lokala genomförandet av Agenda 2030 som tankesmedjan arrangerade på Bonniers konsthall.

 

Även om Sverige har kommit långt i arbetet med Agenda 2030 är målen inte uppnådda. Sverige har ett av världens största ekologiska fotavtryck, och förbrukar drygt fyra planeter enligt Living Planet Report. Planeringen av städer behöver ske på ett innovativt sätt som inkluderar alla samhällsgrupper.  Det var några av de teman som diskuterades på konferensen Localizing Global Agendas på Bonniers Konsthall den 20 juni 2017, där 200 personer deltog. Konferensen handlade om det lokala genomförandet av de globala agendorna med ett socialt fokus på Agenda 2030:s ledord “leave no one behind”. Under konferensen lyftes framgångsfaktorer och strategier för att uppnå målen i Agenda 2030.

Jeffery Sachs, direktör för SDSN och Center for Sustainable Development på Columbia University menade att trots att Sverige är det land i världen som har bäst chanser att lyckas med att nå målen, står landet inför två utmaningar. Dels att få till ett fossilfritt samhälle till år 2050, samt att arbeta för främja biodiversiteten och ekosystemen. Han jämförde med USA, som rankas mellan 20-30 plats för att nå målen. Landet är mindre jämställt än Sverige, många städer är utan rent vatten och har en problematisk infrastruktur.

– Trump och det politiska systemet är mycket långt ifrån ansvarsfullt, menade Jeffrey Sachs.

Han drog en parallell till kopplingen mellan det republikanska partiet och olje- och gasindustrin, som kämpar hårt för sin överlevnad. Arbetet med de globala målen för hållbar utveckling och en omställning till fossilfritt skulle betyda industriernas fall. USA är även den största vapen-exportören i världen och vilket också är en bidragande faktor till krig, menade Jeffery Sachs.

 

Sveriges utmaningar

– Att rankas högst upp i listan är inte samma sak som att ha nått målen och Agenda 2030, sade Aart De Geus, ordförande för den tyska tankesmedjan Bertelsmann Stiftung. Han  pratade om negativa “spillover effekter” som uppstår i Sverige och flera andra höginkomstländer då mycket av det som konsumeras inom landet inte är producerat här.

Aart De Geus exemplifierade fenomenet med tillgången på billiga kläder i Europa. Han menade att mätningar på länders utsläpp bli missvisande då många av Europas länder konsumerar produkter vars tillverkning skett i exempelvis Bangladesh. Produktionslandet blir då skyldigt till koldioxidutsläpp, utsläpp av farliga kemikalier i vatten samt orättvisa arbetsförhållanden på fabrikerna. Aart De Geus menade att det är viktigt att räknar in dessa effekter i mätningarna.

– En av anledningarna till att Sverige har kommit långt i arbetet är kombinationen av den fria marknaden och det sociala skyddsnätet. Aart De Geus menade att detta bidragit till minskad fattigdom, ökad utbildning och jämställdhet. Han menade även att duktiga lokala aktörer måste blir mer inflytelserika och fungera som inspiratörer i sig själva. Vidare diskuterade han att företag, NGOs och aktörer inom den privata sektorn borde samarbeta med varandra vilket kan främja partnerskap som är i linje med mål 17 i Agenda 2030. Goda och lyckade exempel på hållbar utveckling ska delas med andra.

– Danmarks utarbetade cykeltrafik är ett lysande föredöme att inspireras av, sade Aart De Geus.

– Sverige har varit tidiga och snabba med att integrera de tre olika aspekterna ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet. Därför står vi på en bra grund för det fortsatta arbetet med Agenda 2030. Det sade Ulrika Modeér, Statssekreterare hos Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat. För att vara ett gott exempel behöver man både lyfta sin framgång så att man kan inspirera andra, men även tala om sina utmaningar. Ulrika Modéer lyfte även fram vikten av lokal implementering och de erfarenheter som kommer med dem.

 

 

– Tänk om vi utöver tekniska innovationer kunde exportera “soft values” såsom visioner, policies och metoder, sade Karolina Skog, miljöminister, som medverkade under dagen med ett tal och under det nationella urban-forumet, där aktörer från Sverige och Norden gavs möjlighet att ge input till ministerns stadspolitik.

Samarbete är av största vikt, vi kommer ingenstans utan det, menade Karolina Skog. Det är bland annat regeringens samarbete med den privata sektorn som är en av anledningarna till att vi har en välfärdsstat. Hon tog även upp Vallastaden i Sverige, Freiburg i södra Tyskland samt det politiska ledarskapet i Paris som goda exempel att inspireras och lära av.

– Som individ måste det bli lättare att fatta ansvarsfulla beslut när det kommer till konsumtion, sade Ulrika Modeér. Hon ansåg till exempel att det inte ska gå att köpa fisk i butikerna som inte är ansvarsfullt fiskat. Ulrika Modeér menade att vi måste minska vårt ekologiska fotavtryck samt att vi måste arbeta med de sociala orättvisorna som finns i det svenska samhället. Hon pratade om de globala målen som en möjlighet att gå från problemorienterat till lösningsorienterat arbete. Dock är brist på kunskap om Agenda 2030 globalt sett ett problem. Ulrika Modeér lyfte fram städer som en bra arena att visa konkreta lösningar på.

 

Städer och det lokala genomförandet av målen

Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö tycker att Agenda 2030’s ledord “leave no one behind” har en nationell demokratisk utgångspunkt. Han framhävde Malmö som ett gott exempel för stadsplanering.

– För att möjliggöra hållbart tänkande i stadsplaneringen behövs starkt politiskt ledarskap vilket Malmö har. Det har möjliggjort experiment inom dess utveckling och utformning. För att täcka de glapp som finns vill Malmö stad ingå partnerskap med företag och civilsamhälle, menade Christer Larsson.

Man måste även tänka på hur och för vem städer planeras. Christer Larsson tog upp att offentliga platser ska vara trygga för alla och få in ett feministiskt perspektiv inom stadsplanering.

– Det går två pojkar på varje flicka på offentliga platser. Det är ett resultat av stadsplaneringen, sade Karolina Skog. Man måste därför få alla, även flickor att känna att de äger de offentliga platserna och på så vis göra dem bekväma med att vistas där.

Elin Andersdotter Fabre, projektledare för hållbara städer på Global Utmaning frågade sig också vem vi bygger städerna för och vem som bestämmer hur vi ska göra det.

– Det är viktigt att man ser till att Agendan implementeras på alla nivåer. Vi har mål på global nivå men saknar kartor som visar på hur vi kan implementera målen steg för steg. New Urban Agenda kan fungera som en verktygslåda för att guida aktörer inom implementeringen på lokal nivå, menade Elin Andersdotter Fabre.

 

Hälsa och de globala målen

Det finns många kopplingar mellan hälsa och stadsplanering. Städerna kan ses som en arena för många av problemen. Men där finns också lösningarna, som mer tillgänglig sjukvård. Under konferensen lanserade tankesmedjan antologin “12 vägar till global hälsa – från forskning till policy”, där forskare och experter skriver om hälsofrågor globalt.

– Vem är fattig, på vilket sätt, varför? Det frågade sig Hans Magnusson från Sida. Utbildning, arbetslöshet och tillgång till sjukvård är starkt kopplat till fattigdom. Man måste undersöka dessa områden för att veta hur arbetet med minskad fattigdom ska anpassas för olika områden, menade han.

– Genom rättvis insamling av data kan man få reda på vilka områden som ligger efter och vart det går bra. Detta bör sedan användas inom finansiering av projekt. Att lokalisera och veta vart pengarna behövs är av yttersta vikt, sade Kerry Constabile, Policychef för Agenda 2030 hos FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.

– Vi måste se till att pengarna sprids ut så att specifika frågor får finansiellt stöd som exempelvis sjukvård, migration eller energiomställning. Hon menade att nationell finansiering är bunden och att de då inte når ut till de mest behövande.

– Vi behöver dela med oss av våra framgångar men också se framåt och fortsätta vara lösningsorienterade när vi ställs inför de utmaningar vi har framför oss, avslutade Karolina Skog.

Johanna Bjurström

 

Se streaming från dagen i efterhand

Ladda ned antologin 12 vägar till global hälsa

 

 

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *